- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
416

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

gande oxar, bitande hundar, hungriga vargar, listiga räfvar och
giftiga ormar, men en kristen är ett rart klenodium i denna
kristlösa världens tid".

i Men icke nog med att ^let ortodoxa lifvet ej kunde
utvecklas. Kyrkans män beskyllde magistraten ock för att andra
missförhållanden i stadens kyrkoväsende ej kunde aflägsnas. De
största svårigheterna i detta afseende erbjödo de båda under
gemensam styrelse förenade stadskyrkorna — domkyrkan, till
hvilken, såsom ofvan nämndes, hörde stadens fåtaliga, men rika
köpmannaaristokrati, och klosterkyrkan, hvilken besöktes af den stora
massan af stadens befolkning och därtill ännu af allmogen från
socknen. Det var omöjligt för tre präster, domprosten och tvenne
kapellaner, att ordentligt hinna sköta hvardera församlingen.
Följden häraf var, att de alla tre — ehuru den ena kapellanen
egentligen bort uteslutande betjäna den finska församlingen —
egnade sin värksamhet företrädesvis åt katedralen, medan de helt
och hållet åsidosatte klostret 1).

Domkyrkan med sina af Haveman beprisade fasta hvalf, och
sina höga pelare, med sina konstfulla orgor och sin lysande
predikstol var ett värdigt samlingsrum för den tidens upplysta
vi-borgare, som här sökte sin andliga tröst. Allt, t. o. m. de grå
grafstenarna, som här och där stucko fram öfver golfvet, och de
färgrika vapensköldarna, som hängde på väggar och pelare, voro
här egnade att öka den känsla af vördnad för det eviga, som
hos åhörarne väcktes af predikanternas kärnfulla ord, af orgelns
brusande toner, af djäknarnes „cantum figuratum". Att
predikanterna stundom tilläto sig halsbrytande liknelser och de mest
svulstiga ordlekar, att de i sina föredrag talade om Caracalla
och Priamos och andra antikens gestalter, om portugisiska
öfver-star och moriska sjöröfvare, ökade blott intresset hos åhörarna,
som voro vana vid tidens skolastiska jargon.

I klosterkyrkan gick det däremot annorlunda till. Där
kommo om hälgdagarna några tusen människor tillsammans och
„lågo som boskap i trängsel på hvarandra". Dagligen var där
buller och oväsen — ja, såsom en kyrkoföreståndare klagade —
värre än på en krog eller i en tingsstuga 2), helst församlingen
ofta i timtal fick trängas där och vänta på prästen. Prästerna

’) Viborg.-) slads Ixvviir 1689.
’) Viborgs stads besvär 1689.

K&dets motstånd
mot
prästtjänsternas Okande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free