Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådets afvoghet mot lärarne. gymnasiets dom8rätt. 421
liafda vid Sveriges rikes lag o. s. v. I början af 1690-talet
angrepos gymnasiets privilegier åter med häftighet af borgmästare
och råd. Trojanus Burchardt, klockställaren, som så illa skötte
om kyrkouret, att en timme stundom förlängdes till två eller att
klockan stundom slog två à tre gånger på en timme, hvaraf följde
en total rubbning af lektionstimmarna, hade den första april 1691
af några gymnasister blifvit öfverfallen uppe i klocktornet oeh
så illa medfaren, att han aldrig mer återvann sin förra hälsa och ett
år därefter afled. Detta aprilskämt väckte mycket uppseende i
staden, och magistraten utsände till brottslingarnes gripande
stads-fiskalen, hvilken „så skrämde och förskräckte hela gymnasii
cæ-tum med arrests tillbjudande, i det han förbjudit, att ingen skulle
utsläppas, som allt löper mot skolfriheten och praxin, därför ock
några vackra ingenia hafva strax sökt med allone sitt afsked
från gyranasio". Ehuru det var osäkert, huruvida bastonaden i
klocktornet verkligen varit vållande till klockställarens ohälsa
och död. och gymnasiet dessutom skyndat att för alltid relegera
de skyldiga, yrkade dock rådet nu enständigt på gymnasiirättens
upphäfvande. Hofrätten, till hvilken frågan hänsköts, infordrade
collegii gymnasiastici förklaring. Kollegiet framhöll att
gymnasiets skolrätt och process var likaså gammal och väl funderad
som rådets: dess mer än hundrafemtioåriga häfd här i staden
betygades bl. a. af många „publica documenta", särdeles de så
kallade „earminalia". Det vore „en stor disconvenientia, om alla
skolefel blefve utlevererade till rådstufvurättens ompröfning" o. s. v.2).
Huru frågan slutligen afgjordes, framgår ej ur handlingarna, men
det troliga är, att gymnasiets privilegier förblefvo orubbade,
fortfarande utgörande en nagel i ögat på borgmästare och råd,
hvilka i stället hämnades på pedagogerna genom deras
tillbakasättande i andra frågor.
Stundom torde ock nationalitetsstriden gifvit anledning till
missämja emellan rådet och skolmännen. De sistnämnde, hvilka
för det mesta voro infödde män, ställde sig måhända stundom i
det rådsfientliga partiets led och samkade så öfver sina hufvuden
de mäktigas vrede. Åtminstone påstår Bartholdus Lacmannus, att
enda orsaken till förföljelsen mot honom var hans inhemska
karelska börd.
’) Leinberg. Handlingar rörande finska kyrkan och prästerskapet III, 34.
2) Leinberg. Handlingar rörande finska skolväsendet III, 17G—183.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
