Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilSystemetS tid.
också så fattiga, att de ej kunde uppehålla sig vid läroverken
terminen till slut, utan i lönndom begåfvo sig ut på bygden för
att där hos sina föräldrar eller andra försörjas. 1694 måste
auditorierna stängas ett par veckor före den laga tiden, enär
endast tio elever mera funnos kvar Att studietiden under
sådana förhållanden räckte längre än i våra dagar är naturligt.
1656 heter det, att en tjuguårs yngling ej var högre kommen
med sina studier än att han ännu satt uti hörareläxan, d. v. s.
på lägsta klassen.
skoiiifvet. Skollifvet8 skuggsida betecknades nu som förr af de stän-
digt förekommande slagsmålen och de dem åtföljande
bestraffningarna. Ån hade gymnasisterna råkat i handgemäng, då de
försökte försvara sin gamla rektor Henrik Oarstenius samt hans kära
dotter för några dem tillfogade grofva injurier, än hade de —
såsom förut beskrifvits — uppe i klocktornet mörbultat stadens
urmakare Trojanus Burchardt, än slutligen sent en afton ställt till
ett stort slagsmål utanför Johan Tesches port, och då denne,
väckt ur sin natthvila, kommit ut i skjortan och tofflorna, piskat
gubben både gul och blå 2). För sådana excesser och när de
varit alltför „flitiga att studera i ölkannan", fingo djäknarna,
„som ej hade annat att böta med än ryggsidan", göra
bekantskap med »gymnasii lekamliga näpster, prubban och
feru-lan" :i). 1653 uppsletos på några djäknar, sedan de först suttit
i prubban, 8 par ris af 30 personer. Stundom följde därtill
relegation på kortare tid eller för alltid, hvarigenom läroanstalten
befriade sig från sina „putrida membra".
’) 1693 anhölls att sommarferien, som enligt skolordningen l>orde vara från
14 juli till 23 augusti, finge skjuta* något framåt — till 25 juli—21 sept. — för att
eleverna skulle i rattan tid komma ut pä landet, då bonden har något tröskat. Tv
i början af augusti har landtmannen ännu intet i förråd att gifva, och om julen, då den
andra ferien inträffar, är redan all hans spannmål för gäld uttagen. Om cj
djäknarna i rätt tid träffa bönderna, kiuma do omöjligen vid studienia kontinucra.
16(58 hade K. M. med anledning af de talrika vakantierna resolverat : att, till
förekommande af den oriktighet, som sker vid ungdomens information, i det att allt
för mänga vakantier tillåta», så att skolan ofta halfva året igenom står tillsluten,
biskopen måtte tillordna en skolmästare, som icke dependerar af gymnasio, den där
stadigt kan informera ungdomen, tagandes noga i akt att, när årens tider fordra
några vakantier, de då icke öfver 8 eller 14 dagar inåga tillåtas.
»> K. p. »/g 1652.
3) För ett slagsmål dömdes 16KS en trivialist att sitta en dag i stocken och
en gymnasist att sitta ett dygn i prnbban och sedan afstraffas med ris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
