Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilSyStemets tid.
kurrent till de under dess styrelse stälda läroverken, satte i fråga
huruvida borgmästare och råd haft rätt att på eget bevåg
inrätta en sådan skola, helst dess lärare, Bampau, var en
främling, hvars religion icke vore känd. Men K. M. resolverade
1699, att borgerskapet skulle lämnas fritt att i ofvanbemälda
stycken få låta undervisa sina barn af bemälde Bampau, som i
afseende å religionen befunnits vara ortodox.
Piivatwrare. En del af stadens förmögnare invånare höllo dessutom för
sina barn privatpræceptorer, af hvilka det städse fanns ett stort
antal i staden. Så var t. ex. Anders Degerman privatlärare hos
Jockim Frese, hvars söner, bland dem den blifvande skalden,
han följde ända till universitetet. En af de mest kända
præcep-torer var dock den också såsom sakförare bekante tysken Yitus
Casparus Besoldus. Han hade bland annat informerat f. d.
vinskänken Schafs barn, men råkade sedan i delo med sin
principal om honoraret. Han framställde inför rätten till alla
rättsinnigas omdöme, hurudan »herculeus labor" det var att informera
»sådana pysslingar, som dessa hafva varit och hvad förtret, stank
och möda han hela året igenom för 16 daler k. m. har
underkastad varit". Mycket hade han väl ej kunnat i dem ösa,
»emedan ingen sådan sked eller den norinbergska tratten för handen
var". Han tar till exempel en kypare, som förtjänar 100 daler
k. m. »med ganska ringa tid, omak och krydderi", såsom hans
vederpart själf för icke länge sedan härstädes gjort.
Men trots de svårigheter den andliga odlingens
representanter i Viborg, såväl inom kyrkan som skolan, hade att bekämpa,
stadda som de voro i ständig fejd med de världsliga
myndigheterna och merendels tryckta af ekonomiska bekymmer, sträfvade
de dock att hålla ljusets fackla högt, och det viborgska
samhället saknade ingalunda under 1600-talet män, som efter den tidens
måttstock med heder fyllde sin plats inom vetandets och konstens
värld. De flesta af vetandets grenar hade sina representanter
bland stadens biskopar, präster och skolmän. Teologin
företräddes, förutom af flera andra, främst af de båda biskoparna
Henrik Carstenius († 1683) och Petrus Bång († 1696). Den
förra, mycket berömd för sin lärdom och vältalighet, utgaf redan
innan han såsom lektor 1667 flyttade till Viborg sin äfven till
finskan öfversatta predikosamling »Jesu Christi svanesång", den
senare, den mest framstående af alla Viborgs biskopar på
1600-talet, publicerade på det genom hans åtgärd i staden anlagda
tryckeriet sin „lilla katekes" (1689), hvilken dock förbjöds ge-
I.ittorflra
sträfvanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
