Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
Det nya tryckeriet levererade för det mesta religiösa
traktater och predikningar. Men det löste också med heder särskilda
större uppgifter. Så trycktes där t. ex. 1690 Bångs stora
„Chro-nologia sacra", ett arbete omfattande 26 ark, och 1696 Johannes
Bunonis „Universæ historiæ — — idea" om 17 3/g ark.
Dessutom utkom därifrån Bångs lilla katekes, hans evangeliebok, en
finsk psalmbok, m. m. Jämförelsevis få skolböcker trycktes likväl,
ehuru just bristen på dylika varit en af de främsta orsakerna
till tryckeriets inrättande. 1697 klagade biskopen Laurbecchius,
att ungdomens förkofran och välfärd tillbakasattes, i det man
inga böcker, som ungdomen kunde befrämja, af tryckeriet härtill
låtit utgå, och anhöll att tryckeriet skulle privilegieras att låta
aftrycka sådana böcker, som vid gymnasium och skolorna i stiftet
pröfvades nödiga. Emellertid utbröt snart kriget, och tryckeriet
arbetade sedan under alltför ogynnsamma förhållanden för att
kunna något mera märkeligt åstadkomma, ehuru det synbarligen
var i gång ända till belägringen 1710 2).
Men om ock boksyntheten i samhällets öfre lager
obestridligen — tack vare gymnasiets och tryckeriets inflytande — under
perioden mycket hade tilltagit, i förhållande till hvad fallet varit
under föregående tider, torde dock läskunnigheten bland det lägre
folket — trots prästerskapets bemödanden — ännu varit ganska
bristfällig. För att råda bot på det onda plägade kyrkan
åtminstone mot slutet af perioden förbjuda vigsel för personer, som ej
’) Såsom boktryckare nämnas: Daniel Medelplan (1689—1693), Mathias
Syng-man (1694—1697), den sistnämdas enka (åtminstone ända till 1705) och Thomas
Abbor (1708—1709). Daniel Medelplan hade förut varit figurstiekare vid Åbo akademi,
dömdes 1695 för äktenskapsbrott enligt 3 Moseboks 20 kap. 20 vers till döden, men
benådades af hofrätten till 160 d. s. m:s böter och måste, då han ej kunde anskaffa
bötessnmman, sitta fängslad och lida gatloppsstraff. Dog 1737 i Pälkäne, där han
under ofredstiden tryckt en abc-bok förmedelst i träskifvor utskurna typer. —
Angående tryckeriets läge vet man blott att det låg någonstädes nära gymnasiet.
Byggnaden karakteriseras af Haveman såsom „icke oprydlig", „non illegans". Enligt en
uppgift skall den åldriga stenbyggnad, hvilken ligger något på snodden å tomten
n:o 65 vid Katarinagatan, varit den gamla tryckeribyggnaden. (Typografbladet
n:o 5, 1896).
*) Uppgifterna oin boktryckeriet stöda sig, förutom på handlingar, på Pippings
framställning därom i Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, äfvensom
på Lagus’ meddelande i sv. litt. sällsk:s hdlr. och upps. VIII, I SI. Se äfven
Neo-vius meddelande i Finska kyrkohistoriska samfundets protokoll och meddelanden II,
321. — Pipping uppräknar 43 alster af tryckeriets verksamhet, hvartill Lagus
ytterligare funnit 15 och Neovius en hel del cirkulär- och annat tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
