- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
438

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4:12 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

fanns det ett högst begränsadt antal äfven i de förmögnaste hus.
Vid „skänkeskifvan" fyllde frikostiga ^skaffare", d. v. s. marskalkar,
tennkannorna med skummande öl och silfverbägarne eller glasen
med gnistrande vin. Efter måltiden „gjorde man sig lustiga"
skämtade och glammade. Stundom föreslogs ock någon allmän
skål, såsom t. ex. för herrar excellenser i regeringen o. s. v.
Sedan började musiken. Man dansade med bruden, äfvensom —
såsom det hette — „till hvarandra", och den utanför på gatan
stående publiken kunde genom fönstren se männens peruker,
matronornas spetsmössor och jungfrurnas pärlekransar snudda
förbi som på en karusell. Dess värre skulle roligheten enligt
bröllopsordinansen ej få räcka längre än till kl. 10 på aftonen,
och vanligen slutade festen med trassel emellan skaffarne, som
försökte förmå spelmännen att fortsätta en timme till, och
by-svennen, som sin ämbetsplikt likmätigt infunnit sig och nförbjöd dem
i deras lustighet, befallande dem att ändteligen tillsluta sina spel."

Men trasslen med bysvennen voro tyvärr ej de enda, som
förekommo vid den tidens fester. I allmänhet voro 1600-talets
människor ännu alltför mycket naturbarn för att kunna behärska
sina passioner, särdeles om de blifvit uppeldade af vinets
inverkan. Helt plötsligt kunde glädjen och det goda
samförståndet störas af någon oförutsedd händelse. Ett förfluget ord,
en refuserad skål, en ovarsam åtbörd — och fältet var öppet
för alla vredens furier. Ofta vållades denna scenförändring af
något malplaceradt utbrott af den emellan de infödda och de
utländska rådande antagonismen, som ju behärskade hela det
dåtida viborgska samhället. Så hände det sig t. ex. vid
ofvannämnda namnsdagskollats hos Rötgert Boisman, att den nyss
inflyttade Rötgert Platzman ville dricka sin faders skål med
Blasius König. Denne, hvilken troligen ansåg sig såsom god
viborgare, enär hans fader och möjligen redan farfader varit
bosatta i staden, kände sig emellertid förnärmad af immigrantens
påflugenhet och svarade: „Der Teufel kennet deinen Väter, was
er vor ein Landläufer ist" l). Mera behöfdes ej: slagsmålet var
i full gång, luggar refvos, ljusstakar flögo, tumultet blef allmänt. —
Nationalitetsstriden utgjorde väl ock ytterst bakgrunden för det

’) K. p. 14/t 1038.

Störd
festglädje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free