- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
440

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4:12 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

ock regeringen själf mycket intresserade sig för att genom s. k.
öfverflödsförordningar begränsa alla extravaganser. Det
bestämdes att spelmännen ej fingo spela längre än till kl. 10, det
stadgades huru många gäster en hvar finge bjuda, huru många
rätter finge serveras o. s. v. 1649 anklagades Simon Larsson smed
för det han till sitt bröllop bjudit 12 personer mer än
bröllops-ordinansen medgaf och dessutom trakterat dem med ett par
olagliga rätter nämligen stekt höns med fyllning och svinstek, och
dömdes att böta en daler s. m. för hvarje öfverlopps person och
likaså för hvardera af de olaga rätterna. 1650 fick Hans Saels,
som hållit bröllop för sin dotter, plikta 40 ^ för det han ej
frågat borgmästare och råd, hvad gäster och huru många han
finge bjuda äfvensom huru många rätter han spisa skulle. 1645
kom stadstjänaren kl. 11 på aftonen till Skarbou d. y:s bröllop
och befallde spelmännen tillsluta sina spel, enär gästabudet bort
ändas kl. 10, men blef utkastad af gästerna och »mycket
jämmerligt trakterad, därhos levererad tre oförnuftiga bönder i händerna,
som honom med hugg och slag ur porten drefvo".

Vidkommande åter begrafningar hade endast adeln rätt att
vid dem utveckla en viss ståt med sorgefanor och gästabud.
Till slottshauptmannen Aron Klöfverskölds jordafärd 1666
förfärdigades hos tvenne skräddare sorgefanor af taft och påsattes
förgyllda bokstäfver hos Valentin Betge. Men då Sven Haikoin
1645 låtit beslå sin aflidna dotters likkista med silfverbokstäfver,
dömdes han, »enär sådant här i staden är med allone förbjudet
och ej heller hans stånd likmätigt", att böta 30 d:r s. m. På
samma sätt gick det 1648 med en befallningsman på Siikaniemi,
som låtit begrafva sina aflidna barn med sådan pomp, »likasom
han af adeligt värde vore", i det han låtit svepa sitt spenabarns
lik i hvitt flor, hängt en guldkedja på dess hals, satt pärlband
kring dess armar och hållit ett lysande graföl -).

Det skulle vara ordning öfverallt, hvart stånd skulle ha
sina rättigheter i det privata lifvet som i det offentliga och den
ena ej heller här göra intrång på den andras gebit. Hvar och
en skulle efter rang och värdighet ha sin särskilda plats i kyrkan,

’) Rätterna voro: skinka, lamkött med russin på, svinkött med svart sås,
nötstek, grytstek, fårstek, stekta höns med fyllning, svinstek, risgröt, ined socker, riln
och „knenettcr." Af dessa rätter ansågos, såsom ofvan nämndes, de stekta
hönsen och svinsteken såsom olagliga i en Simon Larssons hus.

2) R. p. "/„ 1018.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free