- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
449

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

449

närmast föregående epok. Dess handel hade uti tjärexporten
vunnit en fast grund och en säker inkomstkälla, som gjorde
borgerskapet rikare än någonsin förut. Dess tjärhof var det största
i svenska riket, om icke i hela norden, och dess stora fartyg
plöjde redan Atlantens vågor. Dess industri, om ock svag, hade
dock tagit en god början och kunde uppvisa några industriella
verk af en icke ringa betydelse, Huppuis järnbruk, becksjuderierna,
läderfabriken m. fi. På stadens donationsjord betade stora
boskapshjordar, hvilka utgjorde främsta grundvalen för den fattigare
stadsbefolkningens existens. Stadens ekonomi, grundad på säkra
inkomstkällor, tryckte icke befolkningens välstånd. Den andliga
odlingen hade uti den återupprättade biskopsstolen och i det nya
gymnasiet vunnit säkra stödjepelare för sin utveckling. I
afseende å seder och bildning stodo 1600-talets viborgare, oafsedt
lifvets kärfhet öfver hufvud, så i godt som ondt på höjden af sin
tids kultur.

Och denna utveckling skulle utan tvifvel blifvit ännu
snabbare och fullständigare, om den icke hämmats af särskilda motiga
förhållanden. De ständiga eldsvådorna förhärjade de vackra
husen och gåfvo dem inom kort ett helt annat utseende än
de ursprungligen haft. De inre striderna, som splittrade stadens
styrelse och borgerskap, medtogo alltför mycken kraft, för att ej
arbetet på det gemensamma bästa däraf skulle blifvit lidande.
Kompanierna förvandlade snart dess handel till en inrikesrörelse
och gjorde den urgamla, berömda stapelstaden i mångt och
mycket till en anspråkslös uppstads vederlike, ett förhållande så
mycket mera att beklaga, som därigenom stadens ekonomi
un-dandrogos dess bästa inkomster. Reduktionen af jordagodsen slog
likaså djupa hål i kassan, på samma gång den ledde till en,
särdeles för den lägre befolkningen, kännbar minskning af
boskapsstocken. Också det intellektuella arbetets framgång hade —
såsom vi framhållit — sin hämsko i särskilda vidriga
omständigheter. Allt detta verkade utan tvifvel, såsom förut blifvit
framhållet, åtminstone för en tid en stagnation, om icke till och
med en återgång, uti det välstånd staden under periodens första
årtionden vunnit. Måhända hade dock de förbättringar, som mot
sekelslutet gjorde sig gällande på olika områden — vi erinra
blott om eldsvådornas upphörande efter 1690 års brand,
partistridernas aftagande i anledning af immigrationens minskning,
handelns frigörande från kompanitvånget, drätselns ställande på
ny fot, lärarkrafternas ökande vid statens skolor, tryckeriets in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free