Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPETS MOTSTRÄFVIGHET. 457
prästerskapet och lärarstaten, som tagit djäknarne i försvar, nya
onera, och midt under krigsfaran ljödo så åter de gamla
klagovisorna öfver gymnasiets förtrampade privilegier, prästerskapets
förtryck m. m. l).
Men äfven borgerskapet tröttnade snart vid den mödosamma
krigstjänsten. Knappt hade den nye landshöfdingen Andreas
Koskull i medlet af juli 1656 anländt till staden, dit ock något
senare infunno sig fältmarskalken Leijonhufvud, som förlade sin
armé i grannskapet, och amiralen Wrangel, hvars flotta låg vid
Björkö, innan han märkte, att borgerskapet var föga att räkna
på. Borgarna knotade nämligen högljudt öfver den tryckande
krigsregimen. De skulle fortfarande, vid sidan af allmogemännen,
deltaga i vallarnas grundliga iståndsättande; de skulle gång på
gång försträcka spannmål till det stora proviantmagasinet, som
Leijonhufvud låtit uppföra i staden; de skulle fortsättningsvis
göra vakttjänst, fastän i slottet redan låg en besättning af 189
man under befäl af en kapten och i staden en garnison af 400
man under anförande af en major och tre kaptener 2); de måste
upplåta sina hus till inkvartering åt officerare och soldater och
utlämna sina kärror, hackor och andra redskap för
defensions-arbetets räkning. Detta ville de ej mera gå in uppå och
bak-dantade Koskull för hans åtgärder hos höga vederbörande.
Däremot framhöll landshöfdingen, att borgarne, om de såsom rätta
’) Regeringens svar på gymnasiilärarnes klagomål var något ironiskt och
slutade med rådets uttalade tillförsikt, att konsistoriales i Viborg, såsom ärliga patrioter,
icke skulle undandraga sig att i tid af nöd lämna det bistånd, som länder till alla*
bästa och välfärd. — I sitt den 12 mars 1057 i gymnasium hållna tal till Karl X:s
ära omnämner lektorn Bartholdus Lacmannus gymnasisternas biträde vid stadens
försättande i försvarstillstånd sålunda: Meministis ctiam patriotæ, qvomodo pene
ipsius vitæ ineerti, inter animorum vacillationes au t. hostiles terrores hæsimus; cum
nos in inclyta hae civitate, non ut Romani qvondam, in sacramentum militiæ
ser-vitia liberare, sed novo qvodam et inusitato exemplo, ipsam Apollinis sacris et
studiis bonarum litterarum des ti na tam juventutem, in patriæ tutelam adversus
bar-barum hostem, cæteris in tam inopinato rerum tumulto dcfieientibus, ad tempus
armare necessum habuimus." Af Petri Carstenii 1690 hållna tal vid gymnasiets
restaurationsfest kunde man få den föreställning, att Viborg 1656 verkligen blifvit
belägradt af ryssarne, hvilket dock icke är fallet. Hans uttryck måste fattas såsom
oratoriska prydnader och få ej tagas efter orden. (Ignatius, nyssnämnda arbete,
sid. 81).
*) Följande år, 1657, hade garnisonen ytterligare ökats till 607 man under
major Anders Rundels kommando. Kompanierna voro: Rundels (118 man), kaptenerne
Arvid Willmans (110), Bengt Perssons (111), Tomas Tvillings (110), Lorenz Kempes
(158 man med slottsfolket).
Borgerskapets
motstr&fvighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
