Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
Att för öfrigt borgerskapets tålamod stundom tog en ända,
var ej att undra på, då man betänker, hvilka svårigheter stadens
invånare, trots landshöfdingarnes försäkringar om motsatsen, under
krigsåren hade att utstå såväl i anledning af inkvarteringen som
af de genomtågande truppernas själfsvåld. Med någon
inkvartering hade borgerskapet ej varit besväradt ända sedan de förra
ryska krigens tid. Därför - kändes det nu för mången bittert
att, såsom t. ex. Tesche, dagligen se sin gård »bekajad af
generalspersoner, öfverstar, öfver- och underofficerare så ock gemene
soldater". Men värst beklagade man sig öfver de genomtågande
trupperna. När öfverste Rehbinders ryttare om hösten 1655
drogo genom staden, gick en af dem midnattstid skriande längs
Karjagatan och, kommen utanför Mårten Mums’ fönster, började
han ropa honom ut sägande: »där du ej utkommer, vill jag dig
dina fönster sönderhugga, inkomma och dig på din nattsäng där
du ligger som en hund genomstinga", och Mums „slapp med nöd
undan såsom hela långgatan kunnigt är." 1659 stormade ett
helt kompani med löjtnant Apollof i spetsen Zacharias
Siden-snöres gård i Vallen, emedan denne skjutit ihjäl en soldat, som
nattetid trängt in i hans gård för att stjäla hans höns. Svåra att
göra med voro också värfningsofficerarna. De plägade gå till
snickare, skomakare och andra och »gifva dem penningar på
arbete, sägande sedan, att de voro värfvade till soldater". De
drucko med borgarna på krogarna, och när en borgare tog dem
i handen eller drack konungens skål, förklarades han med
detsamma vara dragon. Ja — en gång togo de med våld ut en
karl, som satt fängslad på Håkansporten, klädde på honom
främmande kläder och peruk och förde honom utan vidare till lägret
Men krigets åskor drogo sig småningom allt längre bort
från Viborg, tills de helt och hållet tystnade. Staden hade för
denna gången sluppit med blotta förskräckelsen, utan att ens
behöfva se någon fiende utanför sina murar. Stilleståndet i
’) R. p. */j 1656. — Här må nek i förbigående erinras, att — såsom förut
blifvit antydt — Pantsarlaks förstad vid krigets plötsliga utbrott torde blifvit
förstörd för att ej tjäna ryssarna till skydd. Fältmarskalken Leijonhufvud befallde
ock att nedrifva de gårdar i staden, hvilka stotio alltför nära murarna. Så
utdömdes t. ex. hela det kvarter, som var beläget på andra sidan om Karjaportegatan.
gentemot Schmedemanska gården (nuvarande finska fruntimmersskolan) och
Lchu-senska gården (nuvarande Hackmanska). Dock synes åtgärden icke blifvit till fullo
verkställd, enär åtminstone de därbeliigna stenhusen tillsvidare fingo stå kvar.
Borgerskapets
lidanden ander
kriget.
Freden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
