- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
461

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

freden. krigets utbrott 1700. segerfester. 461

Vallisaari (1658) och freden i Kardis (1661) återställde freden
för en tid. af fyratio år. Tyvärr hade man föga lärt af den nyss
så hotande faran: regering och borgerskap hängåfvo sig åter åt
samma sorglöshet beträffande försvarsverket som förr 1).
Visserligen bifölls 1691 Lindhjelms anhållan att få reparera den vid
föregående års brand illa skadade Nyportsbastionen, „enär det för
främmande skepp ser slätt ut, att den icke är med stycken
besatt", men hans fråga, om vallen och de två rundlar som
funnos åt landssidan, „byggda efter gamla maneret", finge
förbättras „förr än de skulle ramla öfver ända", synes icke haft
åsyftad verkan. Staden lämnades åter utan någon besättning 3),
och borgerskapet tog de årliga mönstringarna, hvilka vanligen
höllos den 1 april, mera på skämt än på allvar.

Under sådana förhållanden inföll det stora ryska kriget år
1700, och man var i Viborg alldeles lika oförberedd som man
varit 1656. Men man ansåg sig icke behöfva ängslas: Sverige
var ju nu mäktigare än någonsin förut; det hade ju städse gått
segrande ur sina strider med den östra grannen, och Viborg hade
ju — såsom den gamle skalden sade — städse varit
moskoviternas graf, „Moscorum busta Viburgum". Allt gick ju dessutom
under krigets trenne första år såsom efter beräkning. Man visste
i Viborg knappt annat af hela kriget, än att man gång efter
annan fick fira någon lysande segerfest. Den 5 februari 1701
firades en sådan med anledning af den ärofulla drabbningen vid
Narva den 20 november föregående år. Gudstjänst hölls i alla
kyrkor, en tysk magister Lampertus Alardos, som var informator
hos landshöfdingen Lindhjelm, föredrog utantill utan något
stapplande ett „celebre panegyricum till Hans Kongl. Majestäts
högstvärda beröm" och på kvällen presenterade landshöfdingen söner
en vacker illumination. På hösten samma år eller den 10
oktober firades en ny tacksägelsefest med anledning af Mitaus och

’) Endast 1676, då man fruktade fredsbrott från ryska sidan, skreds till några
reparationer af fästningsverken. Men de synas ej hafva varit synnerligen
omfattande eller grundliga.

*) Med dessa rundlar afsågB Äyräpää och Pantsarlaksbastionerna.

*) Under krigets senare år synes Viliorg för en kort tid åter hafva försetts
med en särskild stadsbesättning. Det talas nämligen om en ..stadsmajor" Daniel
Persson Isopedius 1657—1662, hvilken var chef för de s. k. „stadssoldatema", en
kår motsvarande 1500-talets ..Viborgs stads knektar". Men den synes åter blifvit
upplöst efter krigets slut och omtalas ej vidare i handlingarna.

Krigets utbrott
17(10.
Segerfester.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free