Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
mot staden — och grundvalen lades till Rysslands nya
hufvudstad, hvars tillkomst redan i och för sig innebar en ny fara för
Viborg. Viborg var åter vordet en gränsfästning, sådan den icke
varit på åtta decennier. Och huru voro icke förhållandena
förändrade nu mot förr! Fordom hade man haft hufvudpunkten
för den fientliga makten långt borta i Moskva och i Novgorod,
nu var den placerad i närmaste grannskap, endast 13 à 14 mil
från staden. En sådan omställning af maktförhållandena i
norden måste — därom kunde ingen tänkande mera tvifla —
medföra en vändning också i Viborgs stads historia. Ett anfall på
Viborg var numera blott en tidsfråga. „Som hök på dufvan
lurar" — heter det i en af Freses dikter — riktade nu den
ryska politiken oaflåtligt sina blickar på Tyrgils gamla borg.
För sin nya uppgift att åter vara en gränsfästning ’), en
sköld för landet, en hämsko för den ryska makten, var Viborg
år 1703, såsom sagdt, alldeles oförberedt. Med sin „släta
fortifikation", sin fåtaliga besättning, hvilken Lindhjelm emellertid
uppdrifvit till 300 man, och sitt svaga borgerskap, var
fästningen sannerligen i sådant tillstånd att — såsom Lindhjelm
uttryckte sig — „vi här lära få mer att göra än jag någonsin
kan säga". Ingen tid var att förlora och i sista ögonblicket
gjordes nu allvarliga ansträngningar för att bringa Erik XIV:s
murar i krigsdugligt skick. Kaptenen vid fortifikationen Lorentz
Stobæus, sedermera adlad Stobée, som 1702 blifvit sänd till
Finland för att iordningsställa försvarsverken vid Kexholm och
Viborg, uppgjorde 1703 sina första kartor öfver Viborgs
fästning jämte förslag till dess förbättrande. 1704 och 1706
på-drefs arbetet med kraft. Murar och vallar iståndsattes, särskildt
strandmuren, som varit „totalt förfallen", Pantsarlaks- och
Åyrä-pääbastionerna, i hvilka stora brescher gapat, fodrades med stock
och torf, och den förra, en af fästningens hufvudpunkter,
för-seddes med „en hel ny retirée Slancy af jord". Två nya
bastioner byggdes, den ena kallad „Eleonora" i norr, ungefär där
fordom Lakamunds tornet stått, den andra på sjösidan, på
sträckan emellan Pantsarlaks- och Nyportsbastionerna, nästan rakt
utanför klosterkyrkan, „träbastion" kallad, emedan
hufvudmate-rialet vid dees uppförande utgjordes af stockar.
’) I ett bref till konungen, dateradt julaftonen 1704, önskar Lindhjelm fred
,till undersàtarnes skydd och särdeles oss, som nu blifvit till en gränseort."
Stobæns’
befästningsarbeten
1703-17116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
