Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(1(5 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
Utanför norra vallen, ungefär midt på den plats där i våra
dagar Torkeisgatan och Salakkalahtikvarteret befinna sig,
anlades en stor ravelin, benämnd „Carolus", hvilken var afsedd
att på alla sidor omgifvas af kanaler, som skulle få sitt
vatten från sjön, och dessutom på yttre sidan förstärkas af
palissader — ett projekt, som dock endast i ofullkomlig grad
synes blifvit realiseradt. Dock blef den nya ravelinen för större
säkerhets skull „underminerad". Hela norra och östra sidan af
hornverket omslöts med dubbla rader palissader, och troligen
uppfördes nu äfven de små fältskansarna på Siikaniemi udde och
Vekrotniemi äfvensom på ön i sundet emellan förstnämnda udde
och staden ’).
Medan Viborg sålunda iklädde sig en ny krigsdräkt,
försökte den svaga finska hären under Abraham Cronhjort förgäfves
afhålla fienden från landets gränser. Väl tillbakaslogs l/7 1703
vid Systerbäck tsar Peters första stora anfall, och den energiske
generalen Georg Johan Maijdell, som senare på hösten s. å.
efterträdt Cronhjort, gjorde till och med de följande åren särskilda
tåg „under ryssarnes såkallade Pettersborgh", men måste än i
brist på proviant, än i brist på tillräckliga trupper städse
återvända med oförrättadt ärende. Man var dömd att fortsätta det
förra guerillakriget, som väl i lyckligt fall åstadkom partiella
skador, men icke var i stånd att i minsta mån betvinga
händelsernas järnhårda logik eller förhindra, knappast försena en allt
fastare konsolidering af fiendens mäktiga resurser.
För Lindhjelm, den åldrige landshöfdingen, som så varmt
nitälskade för stadens och länets bästa, framstod det som ett
axiom att enda möjligheten till räddning vore konungens snara
återkomst från Polen, en tanke, som han uttalade i talrika bref
och med hvilken han gick i grafven. Konungen hördes icke
af, och äfven inom borgerskapet började en viss otålighet göra
sig gällande. I Viborg voro vid denna tid privata personer
anklagade inför rätta för begånget majestätsbrott, i det de skulle
fört förgripligt tal om konungen och dess „höga aktioner", —
ett faktum, hvars betydelse väl ej bör öfverskattas men hvilket
tydligen ådagalägger, hvilken förändring stämningen i staden
emellertid undergått 2).
’) Några förhållanden i Viborg under stora ofredens första skede af Gabr.
Lagus, sid. 21—29.
4) Nägra förhållanden i Viborg under stora ofredens första skede af Gabr.
Lagus, sid. 10.
Kriget och den
tilltagande
misstämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
