- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
506

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

506

ryska tiden.

byggnadsrådmannens uppsikt. Men nu beröfvades magistraten sà
godt som all bestämmanderätt i byggnadsfrågor. Enligt en
krigs-kollegii ukas af 1738 skulle privata hus i Narva och andra
reguljära fästningar — sådan ju också Viborg var — stå under
fortifikationskontorets fullständiga uppsikt och stadsmagistraterna
utan resp. ingeniörkommandons lof och minne ej hafva rätt att
vidare tillåta uppförandet af nya eller reparerandet af gamla
hus. Ytterligare stadgade en annan ukas af 1747, „att icke
det ringaste finge byggas i en reguljär fästning utan
inge-niörkommandots tillstånd". I anledning af dessa ukaser yrkade
guvernementskansliet i sin tur, att då någon byggnad skulle
företagas, platsen först borde besiktigas af ingeniörkommandot och
magistraten gemensamt och frågan sedan hänskjutas till
guverne-mentskansliets och magistratens vidare åtgärd. I händelse af
oenighet emellan dessa myndigheter, borde justitiekollegiet, men
om därjämte ingeniörkommandot vore missnöjdt,
fortifikationskontoret hafva afgörande rätt uti saken. Sålunda var i själfva
verket magistraten skjuten åt sidan

Hufvudresultatet af den nya ordningen var emellertid, att
de många pröfningar byggnadsfrågorna skulle underkastas uti
olika instanser vållade en oerhörd förvirring i alla hithörande
saker. Då därjämte den ena rivaliserande myndigheten ej ville
foga sig i den andras beslut, följde ständiga kollisioner såväl
emellan husegarne och auktoriteterna som emellan dessa
sistnämnda inbördes. 1746 hade t. ex. Hans David Sesemann af
ingeniörkommandot erhållit rätt att uppföra en träbyggnad på
sin tomt, oaktadt den kom att stå för nära hans stenhus.
Magistraten inskred emellertid på grund af den gamla svenska
byggnadsordningen och sände fiskalen med några vaktkarlar att
ned-rifva huset. Men nu kom guvernementskansliet, till hvilket
Sesemann vädjat, såsom tertius interveniens och förklarade att
huset skulle stå där det stod, och därvid måste det blifva *).
Ännu mera oväsen förorsakade Jurgen Teubels lilla
byggnadsföretag vid Kongs- (nuvarande Katarina-) gatan, på platsen
emellan staden och Vallen, där Erik Axelssons mur förut gått fram,
och hvilken plats — sannolikt nuvarande Mielckska gården
eller den därinvid liggande ryska militärväsendet tillhöriga
tomten — 1744 af ingeniörkommandot blifvit gifven honom

’) J. C. 277.

*) J. C. 259 och 279.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free