- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
520

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520 ryska tiden.

den efter branden stadfästa stadsplanen — till ett fullkomligt
militärkvarter. Där byggdes nu stora kaserner s&väl för
fästningens garnison som för fältregementena och artilleriet —
ungefär på de platser, där ännu i våra dagar fästningsbataljonernas och
artilleriets kaserner finnas. Där uppfördes tyghus och stall
äfvensom byggnader för garnisons- och ingeniörkanslierna samt ryska
skolan. Besten upptogs af stora officerskvarter, omgifna af
vidlyftiga plantager och trädgårdar. Slutligen inrättades där ock
på ingeniörgeneralitetets förslag ett ordentligt torg — „etora
torget" kalladt —, invid hvilket Fermor 1741 anlade en
„gostinni-dvor" för de ryska köpmännen, som skulle förse militien med
dess behof.

Förgäfves ansträngde sig staden under årtionden att
åter-bekomma Vallen ’). Den år 1766 för utredande af stadens
ekonomiska tillstånd tillsatta kommissionen föreslog väl i sitt
betänkande, att Vallen skulle till staden restitueras och denna
tillåtas att mot värdi inlösa de därstädes med kronomedel
uppförda husen „till att hjälpa sina innevånare ur den trängseln,
som de härtills på gamla stadsstället boende vidkännas måste,
så att nyss börjande borgare inga platser hafva, där de sig
nedsätta kunde". Också guvernören Engelhardt lade sig ut för
staden i sin samma år till regeringen ingifna beskrifning öfver
densamma. Han ansåg att Vallen så mycket hellre borde
återställas, som Albrechts löfte aldrig blifvit infriadt och egarne utan
den ringaste ersättning förlorat sina därvarande tomter. Det
vore redan för inkvarteringens skull en oafvislig nödvändighet
att bereda borgerskapet mera utrymme och tillfälle till
nybyggnader. Åtminstone de spatiösa, af trädgårdar omgifna
officerskvarteren i Vallen borde därför återgifvas, hvaremot kasernerna
kunde få stå kvar. Slutligen hemställde ock kameralkontoret
1774 att de platser i Vallen, som icke nödvändigt behöfdes för
militären, kunde återlämnas under magistratens disposition, „damit

’) Invånarne, som förlorat sina tomter, erhöllo visserligen ersättning antingen
i penningar efter värdering eller genom vederlag af andra tomter i staden eller
förstäderna. Sålunda erhöll t. ex. rådman Uaveman i vedergällning för sin i Vallen
förlorade tomt en dylik vid Håkansporten — på hvilken dock titulärrådet Groen
såsom arfving uppställde anspråk. De fattigare inbyggarne fingo — som sagdt —
ersättning i form af nya tomter i förstäderna. Men i många fall gafs ingen
ersättning alls, liksom ock källare och andra efter branden kvarblifna murar m. m. alls
icke togos i betraktande vid förlusternas uppskattande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free