Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
ryska tiden.
som suttit i styrelsen — men också flera, som, ledda af
företrädesvis militäriska synpunkter eller behärskade af nationella
fördomar, tagit ringa hänsyn till ortens lokala intressen: de Coulon,
Sikoff, och framför allt Isakoff, Schtjerbatoff, Emine. Härvid
måste ytterligare ihågkommas att, utom ofvannämnda styresmän,
särskilda andra auktoriteter åtminstone i vissa frågor kunde
afgörande ingripa i stadens lif. Isynnerhet hade
kommendantstyrelsen, som efter guvernementsregimens införande bildade ett
särskildt verk för sig, en ganska vidsträckt befogenhet i afseende
å polisen och ordningens upprätthållande i staden 1). Hvilken
betydande roll ingeniörkommandot, särdeles under periodens
tidigare skede, spelade i afseende å byggnadsfrågor, hafva vi redan
framhållit. Äfven garnisons- och regementskanslierna gjorde icke
sällan anspråk på att få ha ett ord med i laget vid afgörandet
af frågor, som berörde kommunens intressen. Under en sådan
styrelse, af hvars olika organ hvart och ett förfäktade sina
särskilda intressen, betydde det slutligen jämförelsevis mindre, hvilken
ståndpunkt de enskilda representanterna för hufvudregeringen
tidtals kunde intaga. Den egentliga hämskon för stadens
framskridande låg i själfva systemet, främst i dess brist på
uppfattning af det för ett lagbundet samhälles normala utveckling
oefter-gifligaste lifsvillkoret, den inre ordningens grundande på egna,
samhällets behof motsvarande lagar, hvilka, en gång godkända,
böra ovillkorligen efterlefvas.
Att så förhöll sig, framgår redan vid en blick på stadens
kamp för sina privilegier, hvilka, ehuru omsider konfirmerade,
dock aldrig i egentlig mening vunno den helgd en kommunal
författning bör åtnjuta för att verkligen lända samhället till gagn.
Eröfradt med vapenmakt och utan förbehåll öfverlämnadt
åt segraren, hade Viborg, särskildt ifrån militärisk synpunkt sedt,
ingen rättslig grund för sin tillvaro såsom borgerlig kommun.
Gentemot de främmande myndigheterna stod staden till en början
absolut värnlös. I Nystadska freden, där dock
Östersjöprovinsernas privilegier ihågkommos, hade från rysk sida ingen
försäkran gifvits beträffande Viborg, och de ryska öfverkommen-
’) Under ståthållarskapet» tid kallades kommendanterna öfverkommendanter
oeh voro: baron von Delvig (till 1791), baron v. Schultz (1791—1793), baron von
Wrangel (1793—1800); sedan kommendanter; öfverste Hesse (1800); major Rcren
(1800); Mitskoi (1800); brigadmajor Saitzoff (1800—1809); generalmajor de Gervais
(frän 1809).
Kampen f8r
privilegiernas konfirmation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
