- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
560

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

560

ryska tiden.

rinn an Elisabeth varit medgörligt stämd. Man vet ej att
depu-tationen denna gång skulle rönt några större svårigheter vid
utförandet af sitt värf. Efter tjugu års ansträngningar såg staden
ändtligen det lifligt åtrådda målet vunnet. Den 27/10 1 742
emanerade kejsarinnans konfirmation af stadens gamla
privilegier och rättigheter. Jämförelsevis lätt synes staden sedan
af kejsarinnan Katarina hafva vunnit ny stadfästelse å sina
rättigheter. Stadens dåförtiden i S:t Petersburg, i den s. k.
lag- eller „uloschenie"-kommissionen vistande deputerade Johan
Weckrooth och Anton Hedenius hade också i uppdrag att hos
den nya kejsarinnan anhålla om förnyelse af konfirmationen,
hvilket ej synes stött på något motstånd. Kejsarinnan Katarinas
privilegiibref är dateradt 17/.s 1764.

Det var, såsom man kan inse, jubeldagar för Viborg, dessa
den 7 juli 1735, den 27 oktober 1742 och den 17 mars 1764,
då staden underställdes det tyska justitiekollegiet och fick sina
under svenska tiden vunna privilegier konfirmerade. Den kunde
nu anse sig vara i någon mån säkerställd gentemot de ryska
myndigheternas godtyckliga ingrepp i dess styrelse och inre
angelägenheter. I synnerhet betraktades de kejserliga privilegiibrefven
såsom verkliga magna-kartor, under hvilka magistraten och
borgerskapet städse sökte skydd emot allt öfvervåld och godtycke *).

Dock får man ej öfverskatta verkan af privilegiernas
konfirmation. En Isakoff, en Schtjerbatoff hade ju alltid utvägar
att drifva sin vilja igenom. Redan året efter det Elisabets
stad-fästelsebref emanerat, hade magistraten anledning att klaga, det
provinsialkansliet, trots allt, ville tillvälla sig fullständig
jurisdiktion öfver densamma och borgerskapet. Till och med efter
Katarina II:s konfirmation generade sig ingalunda de militära
myndigheterna för att ingripa i justitiens gång och man måste,
med tanke på sina nyvunna privilegier, finna sig uti att resigneradt
utropa: „den som en gåug lärt sig att uppskatta och värdera
borgarerätfcens förträffliga och ädla frihet och dess huldrikast
förunnade företräden, skall och kan aldrig mer underkasta sig
respektive herrar regementschefers öfvervälde".

Ej heller innebar privilegiernas konfirmation såsom sådan,
att de genast och i hela sin utsträckning skulle kommit till
tillämpning. Staden återfick ingalunda därigenom med ett slag

’} Dosa privilegiibref införas i öfversättning bland bilagorna.

Privilegiomas
konfirmation.
1742 och 1764.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free