Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
domstolarnas inbördes tvister torde ej heller ländt rättsväsendet
till fromma. 1788 råkade alla tre stadsinstanserna i svår
kollision. Muntliga rätten hade uppsatt sig mot stadsmagistraten,
och denna i tvenne rådmäns personer blifvit skymfad af
guver-nementsmagistraten 2). Civiltribunalet fann anledning förekomma
att förständiga guvernementsmagistraten att iakttaga mera
moderation och hänvisa muntliga rätten „in die Schranken der
gebiihren-den Subordination". Men guvernementsprokuratorn blandade sig i
saken, och vid förnyad behandling af ärendet sköt tribunalet
detsamma till ståthållarskapsregeringens afgörande för så vidt det
gällde de båda magistraternas tvist, men återförvisade muntliga
rättens klagomål till guvernementsmagistraten. Slutligen medförde
ock myndigheternas inbördes afund i fråga om rang och företräde
talrika störingar. Sålunda gaf civiltribunalet 1794 en skarp
tillrättavisning åt stadsrådet för att detsamma i en till tribunalet
insänd skrifvelse användt uttrycket „geziemend ersuchen sollen",
hvilket blott borde förekomma i korrespondens emellan två
likställda instanser. Stadsöfverhufvudet Lädo uppkallades i egen
person för att emottaga skrapan och honom förehölls därjämte det
opassande i att pappren blifvit insända förmedels en stadstjänare.
På hans fråga, om han då själf bordt komma med dem, svarades
öfverlägset: „das würde auch nicht zu viel sein".
öfverhufvudtaget torde resultatet af de nya
stadsinstitutionernas verksamhet varit föga hugnesamt.
Ståthållarskapsrege-ringen afsåg visserligen att genom de många kollegiala verken
och rättsinstanserna säkerställa rättvisans gång 3) och afstyra
guvernörernas själfrådighet samt att genom de borgerliga valen gifva
borgerskapet en viss grad af själfstyrelse. Men huruvida
ändamålet vanns, torde med skäl kunna betviflas. Hvar och en
myndighet synes varit mest belåten, om den fick „vara i fred". De
saknade en och hvar — omgärdade som de på alla håll voro
af likställda instanser — den auktoritet, som en om sitt ansvar
medveten stadsstyrelse ovillkorligen bör innehafva för att kunna
med framgång verka för sitt mål. Det totalintryck man får vid
granskandet af tidens handlingar är att stadsstyrelsen var alltför
’) I)ie vielerleij beställ ton Geriehtsstiihle (haben) jetzt den Vorzug vor die
vorigen Einricht.ung, dass die Richterstiihle eine genaure Achtung auf einander
haben können — säges 1784.
’) Civiltribunalet» protokoll 1788.
Kosultåtet af
don ny»
ordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
