- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
586

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586

RYSKA TIDEN.

Att man städse i viss mån tog hänsyn till den finska
befolkningens intressen, framgår bl. a. af rådspartiets på 1730-talet
mot sekreteraren Sibbersen gjorda anmärkning, att han ej kunde
finska, äfvensom däraf att justitiekollegiet — såsom ofvan
Dämdes — emottog finska inlagor. 1752 öppnades ock en finsk
folkskola i staden. Men till något anseende i kommunalt
hänseende kunde finskan ännu mindre än svenskan under denna
tid höja sig.

Men under denna tid tillkom ytterligare ett
befolkningselement, det ryska. Med regementerna, som i Viborg lågo
kan-tonerade, följde en hel mängd marketentare och små köpmän,
som enligt rysk sed skulle förse soldaterna med deras
förnödenheter. De stodo, så länge de betjänade militären, egentligen
under militärbefälets uppsikt och räknades, oaktadt de bodde i
staden, ej bland borgerskapetl).

Men då de småningom började drifva sin handel mer eller
mindre oberoende af militären och konkurrera med det buraegande
borgerskapet, yrkade detta på deras aflägsnande eller att de
åtminstone såsom andra borgare skulle deltaga i stadens onera.
1726 ålades „starosten" för marketentarne att inlämna uppgift på
alla ryska köpmän, slaktare och „haloschniker" i och för
beskattning, och 16/5 1729 emanerade från dirigerande senaten en ukas,
som ålade de ryska köpmännen att vinna burskap och deltaga i
kontributionerna — eljes skulle de förlora sin rätt att handla.
På grund häraf aflades i magistratens närvaro i ryska kyrkan
19/g 1729 borgareed „ mittels t Küssung des heiligen Kreutzes und
Evangelii Buchs" af följande köpmän: Alexei Pitschalnikoff, Jegor
Alexejeff, Ivan Fomin, Andrei Saveljeff, Feodor Ageoff och Dmitri
Iljin — hvilka, för så vidt vi funnit, voro de första borgare af
rysk nationalitet i Viborg. De andra ryska köpmännen, hvilka
ej velat aflägga borgareeden, sågo sina bodar stängas och
förseglas, och deras egna kamrater, som nu blifvit borgare, voro de
som ifrigast yrkade på deras förjagande 2).

Men, trots allt, förblef där i staden en hel mängd ryska
handlande, som ej voro borgare. Särdeles tilltog deras antal
efter 1741—43 års krig, då nya skaror af marketentare från

’) I)e flesta af dessa marketentare och ryske köpmän kommo från
guvernementen Jaroslaw och Kostroma äfvensom från Rostoff och Olonetz.
*> Handlingar i Vilwrgs magistratsarkiv.

Den rysk»
nationalitetens
uppkomst.

MHrkotentarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free