- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
589

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMPEN HOT MARKETENTARNE.

589

Emellertid hade Isakoff genom att vända sig till högre
militärmyndigheter fått själfva dirigerande senatens ukas om
mar-ketentarnes fördrifvande annullerad. De ansågos vara omistliga
för arméen. Borgarna kunde ej — hette det — äfven om de
så lofvat, följa med regementena på marsch och handla med
soldaterna „på rätta sättet". Om marketentarne skulle kasseras,
blefve dyrheten i anseende till denna ortens armod ännu större
än eljes. Marketentarne skulle därför få bli och handla som förr
till vidare öfverhetlig anordningl).

För att nu få till stånd ett modus vivendi måste
magistraten och borgerskapet gå in uppå marketentarnes kvarstående
„med inskränkning". De skulle i förstäderna mot erläggande af
tull få handla med bröd, semlor, piroger och kvas. Men de
skulle ej ha rättighet att sälja vare sig öl och brännvin,
hvilken handel endast tillkom det ordinarie borgerskapet, eller mjöl,
hvarmed blott det ryska borgerskapet fick handla. För öfrigt
inlade magistraten en kraftig reservation: att alla edspliktiga
borgare „allemahl und unverändert sub jurisdictione Magistratus
bleiben und also nicht unter Gewalt der Begimenter zu stehen
kommen", 18/x 1766 2).

Sedan marketentarnes fördrifvande strandat, ansåg
magistraten och borgerskapet orsak ej mera förefinnas till nya ryssars
antagande i borgerskapet. Ja — man ville ej ens mera veta
af det förut fasthållna antalet af 6 eller 8 ryska borgare i
staden. Synbarligen hoppades man kunna minska det. 1769
funnos endast 5 à 6 ryska borgare och då nya ansökte om
burarätt, framhållande att antalet ej var fullt, protesterade
borgerskapet och menade nu, att någon ^numerus clausus" aldrig blifvit
fastställd.

Men då marketentarne fingo stanna kvar, kunde de
naturligtvis ej afhålla sig från olaglig handel. Ehuru
guvernements-kansliet 25/5 1 761 förbjudit dem och andra ryssar att handla
med utländska varor och brännvin, gjorde de det dock, helst
magistraten ej kunde utöfva någon kontroll öfver dem, då de ej
stodo under dess jurisdiktion. Af denna undantagsställning
begagnade sig ock andra ryska köpmän, bönder och „burlacker".
Alt detta fastän staden nu hade sina konfirmerade privilegier, och

’) J. C. 1489.
») J. C. 1489.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free