- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
591

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RYSKA BORGERSKAPETS TILLVÄXT.

591

land, började med att gifva »full" handelsrätt åt de ryska
köpmännen, och stadsordningen stadgade, att en hvar, som bodde i
staden, skulle vara medborgare oberoende af nationalitet och
härkomst. Den olika grad af rättigheter, som enligt densamma
kunde förekomma, berodde blott på en och hvars
förmögenhetsförhållanden. Det ryska borgerskapet tillväxte sålunda på
1780-talet mycket såväl i anseende till antal som betydelse. Redan
vid första inskrifningen till gillena anmälde sig förutom sju
ryssar, som förut varit borgare, nio nykomlingar. Enligt
„Bür-gerbuch" fanns det 1787—92 inalles 37 ryska borgare i Viborg.
Några af dessa voro medlemmar af första gillet, såsom
Guttu-jews änka, Lifkoff, Tschusoff.

Ryssarne bildade en societet för sig utan synnerlig
beröring med stadens öfriga invånare. Endast i de lägre lagren
kunde möjligen ett ömsesidigt närmande förspörjas; åtminstone
säger Hulphers 1760, att ^pigorna skola största delen gifta sig
med ryssarne". Men eljest uppställde deras ringa bildningsgrad,
olika religion och den ryska medelklassens egendomliga brist på
förmåga att i flera led upprätthålla en möjligen vunnen prestige
oöfvervinnerliga svårigheter för de öfriga nationaliteternas ens
delvisa uppgående i den ryska borgarklassen.

, Väl trodde sig Yigel, som vid periodens slut besökte staden,
märka att densamma var mycket förryskad. Han hörde ryska
talas öfverallt på gatorna och, enligt hans påstående, voro de
ledande handlandena och borgarena ryssar. Det kunde ju icke
heller vara annorlunda — menade han —, ty ryssarne, som redan
under ett halft århundrade varit landets herrar, måste
naturligen träda i de åt sidan skjutna svenskarnes ställe och vinna
försteget framför landets egna inbyggare, de svagare finnarne och
karelarne. Men hade han trängt djupare in i förhållandenas
kärna, hade han lätt bort finna att tyskarne vunnit mycket mera
än ryssarne af allt det som svenskarne förlorat1). Men emedan
ryssarne ej läto sig på något sätt assimileras, utgjorde de mer
än de andra nationaliteterna en verklig motsats till det tyska
elementet i staden. Man särskilde i Viborg på 1700-talet
vanligen endast emellan „deutsche" och „russische Burger".

Sålunda hade borgerskapet under ryska tiden småningom
utvecklat sig och tillvuxit genom en ny nationalitets inträde i

’) Danielson. Viborgs läns återförening med det öfriga Finland, sid. 50.

Borgerskapets
inre strider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free