Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Vi torde föga misstaga oss, om vi såsom främsta grund för
partigrupperingen inom borgerskapet under ryska tiden antaga
den redan på 1600-talet rådande animositeten emellan infödda
och inflyttade stadsbor. Åtminstone stod på Reineckes tid
hufvudmassan af de gamla viborgska släkterna på oppositionens sida,
medan de nyss från Nyen inflyttade släkterna bildade kärnan af
rådspartiet, som sökte sin styrka i samförstånd med den nya
styrelsen. Äfven under 1794 års klagoskrift finnas — om vi
undantaga ryssarna — företrädesvis gamla viborgska namn,
medan högst få af de nyss inflyttade immigranterna undertecknat
densamma. Kanhända utgjorde de det flertal af borgare, hvilket
Schtjerbatoff påstod hafva varit färdigt att uttala sig till hans
förmån? Också in i det 1788 inrättade viborgska riddarhuset, hvarom
strax mera, trängde sig den gamla partiandan. „Enligt traditionen"
— säger Ahrenberg — „var det en beständig och stark animositet
mellan adelsmän af viborgsk extraktion (familjerna Lavonius,
Sesemann, Haveman, Sattler m. fl.) och de inflyttade ryska, tyska
och rysk-tyska ätterna. Om rösterna räknats per capita, hade
de infödda varit i pluralitet, men genom omröstning per klass
visste det ryska partiet att skaffa sig röstöfvervikt" *).
Först under periodens sista årtionde synas partistriderna
omsider hafva upphört. Måhända verkade återställandet af de
gamla förhållandena lugnande pä allmänheten, som nu åter kunde
hoppas på en ljusare framtid, hvilken också sent omsider grydde
år 1812. Men de åsikter, som hos en del stadsbor vunnit rotfäste
under 1700-talets borgerliga strider, kunde icke med ens utplånas,
och det gafs utan tvifvel i det afgörande ögonblicket i Viborg
personer, för hvilka stadens återförening med det öfriga Finland
icke framstod såsom en särskildt önskvärd lösning på de
stridsfrågor, som under ett helt sekel upprört det viborgska samhället.
Jedning af dem pålagda kopfskatten i sådan jäsning, att dess hållning kunde
betecknas med benämningen uppror". Då däijämte upplysningstidehvarfvets
åskådningssätt icke tillät påläggandet af alltför stora band på folkfriheten, uppstod det i
Viborg också bland de s. k. „Beisassen’’ och „meschaninerna" en mängd klubbar,
där det fritt politiserades i dagens frågor. Under Katarinas tid tolererades allt
detta, men kejsar Paul, som såg sakerna med andra ögon, befallde år 1800
stängandet af alla „meschaninernas" klubbar i Viborg.
’) Den viborgska adeln, af Jac. Ahrenberg. (Se Sv. litt. sällsk:s
förhandlingar och uppsatser 15, sid. 116—131).
39
Partistridornaa
orsak och
följder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
