Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
RYSKA TIDEN.
Folkmängd. För att slutligen öfvergå till stadens folkmängdsförhållanden,
så var invånarantalet vid periodens början mycket mindre än
under 1600-talet, och ehuru det sedan småningom tilltog, torde det
dock icke ens 1812 — militären oberäknad — nått den siffra,
som det haft före 1710. 1718 funnos i staden 1,327 invånare
och det säges uttryckligen, att folkmängden då var „tre gånger
mindre än före ofreden". Ännu på 1740-talet stod
folkmängdssiffran lika lågt — 1744 1,326 personer — hvarvid dock bör
märkas, att med detta tal troligen endast afsågs det under
magistratens jurisdiktion stående borgerskapet. Först på 1750-,
och i synnerhet på 1760-talet börjar det talas om „jetzige
reich-liche Zuwachs der Einwohner". Under ståthållarskapstiden
utgjorde invånarantalet något öfver 3,000 personer. Sedan synes
det åter t. o. m. hellre hafva minskats än ökats och uppgifves
1812 till omkring 2,900 personer. Härtill måste likväl läggas
en del lös befolkning, särdeles ryssar i förstäderna. Dock
torde Radloffs antagande, att totalbefolkningen 1812 utgjort
5,000 personer, endast i det fall ega sin riktighet att militären
medräknas.
Af de 2,900 personer, hvilka — såsom ofvan nämndes —
år 1812 utgjorde stadens befolkning, voro 362 tyskar, 412
svenskar, 1,273 finnar och 846 ryssar.
För öfrigt förblefvo de borgerliga och sociala förhållandena
ända intill slutet af 1780-talet på samma fot som de varit
under svenska tiden. Till borgerskapet i egentlig mening räknades
dock endast handlandena och handtverkarne, medan arbetarne ej
togos i betraktande för så vidt det gällde tillgodonjutandet af
borgerliga rättigheter och friheter. Men genom införandet år 1787
och 1788 af de ryska adels- och stadsordningarna förändrades
det kommunala lifvets förhållanden i grund och botten. Det
gafs nu fyra klasser adel och lika många klasser borgare,
hvartill ännu kom ett alldeles ofritt stånd, de lifegne.
1788 emanerade från ståthållarskapsregeringen befallning
till öfre landträtten att inbjuda samtliga herrar „Edelleute",
»hvilka antingen besutto adliga gods inom guvernementet eller
i anseende till sin karaktär tillhörde de åtta första
rangklasserna", att bevisa sin rätt till introduktion i adelsmatrikeln,
samt att lämna bidrag till inrättandet af ett riddarhus och
anskaffandet af ett sigill. Då anmälde sig inalles 18 personer, hvilka
dels kunde uppvisa gammalt adelskap, Pistolekors, Reitzenstein,
Rutenschöld m. fl., dels hörde de till de åtta första rangklas-
Viborgs adei
och riddarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
