Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
RYSKA TIDEN.
att ^afskaffa de till inkommande landtprodukters efterseende vid
portarna utsatta soldater" och icke tillstädja dem att förhindra
bönderna att komma till torget. Landthandeln förbjöds åter på
det strängaste, och Engelhardt vågade t. o. m. anhålla om
hög-öfverhetligt förbud mot den olaga handel, som staden till skada
bedrefs på donationsherrarnes gods, särdeles de Voronzoffska
Men knappt hade frukterna af dessa kraftiga åtgärder börjat
visa sig, innan införandet af ryska stadsordningen åter bragte
landthandeln i flor. Nu kunde de handlande utan vidare
utsända sina bodbetjänter, hvilka under namn af fullmäktiga
försålde allahanda kramvaror på landsbygden och uppköpte
landtmannaprodukter, hvilka ofta nog forslades förbi Viborg
direkte till S:t Petersburg. Då köpmännen därjämte egde rätt
att i staden hålla huru många krambodar de ville, antogo de
ofta i sin tjänst bönder och lifegna under namn af bodbetjänter,
hvilka de emellertid „emot vederlag" tilläto drifva handel för
egen räkning — oaktadt sådant stred t. o. m. emot den ryska
handelsordningen. Sådana kvasihandlande drefvo nu kring
bygderna och slogo under sig hela bondehandeln, af hvilken staden hade
ringa nytta.
Ända till periodens slut förspordes därför bitter klagan öfver
den florerande landthandeln. Ännu 1802 skrifver magistraten:
„måtte landthandeln helt och hållet förbjudas och noga däruppå
ses att inga handlande, marketentare eller "harschevniker" drifva
kring på landsvägarna och uppköpa viktualier och andra
landsprodukter och sedan, utan att hämta dem till staden, föra dem
till S:t Petersburg och andra orter".
Marknaderna. Under sådana förhållanden förlorade ock marknaderna det
mesta af sin forna betydelse. Från svenska tiden fanns kvar en
sådan i Viborg, Bartholomæimarknaden, som hölls den 24 augusti,
hvarjämte en s. k. Mattsmässomarknad börjat hållas den 21
september. Redan Engelhardt föreslog, i följd af den aftagande trafiken,
Bartholomæimarknadens förflyttning till den 25 januari, och
septembermarknadens framskjutning till den 28 i nämnda månad, enär
den råkat i kollision med de ryska festdagarna2). Denna
omställning verkställdes 1780, under Kaschkin, dock så att Bartholomæi-
’) Handlingar i Viborgs magistratsarkiv. — Engelhardt. föreslog ock
tillsättandet af en kommcrsborgmästare, hvilket dock borgerskapet ansitg onödigt i
anseende till rörelsens obetydlighet.
’) J. C. 2700.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
