Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDTVERKSNÄRINGARNA. DEN RYSKA KONKURRENSEN. 637
sina tillverkningar vida billigare än yrkesmännen. Till och med
gamisonssoldaterna konkurrerade med handtverkarne. Förgäfves
protesterade magistraten mot detta ofog. Isakoff, alltid klyftig
då det gällde hans kära soldater, tolkade lagen p& sitt sätt:
Peter den store hade på jakten Maria i Trångsund 21/r 1720
gifvit soldaterna rätt att mot betalning arbeta för köpmännens
räkning — en tillåtelse, som dock endast afsåg skeppens af- och
inlastning — och en ukas af 1742 hade befallt, att allt skulle
förbli på samma fot som i Peters tid: ergo kunde Isakoff ej
förbjuda soldaterna att arbeta för borgarne, om dessa hade större
förtroende till dem än till sina egna handtverkare. Menligt på
handtverksindustrin verkade ock närheten af S:t Petersburg,
hvarifrån en hel mängd handtverksartiklar infördes, som kunde säljas
billigare än de i staden förfärdigade.
Det fanns få yrken, som räknade så många mästare, att de
kunnat bilda egna skrån. Sådana voro dock: guldsmeds-,
perukmakar-, skräddar-, skomakar-, snickar-, smeds- och
svarfvar-yrkena. Alla dessa ämbeten voro organiserade efter svenska
skråordningen af år 1720 och höllo sina sammanträden under
åldermannens presidium och i ämbetsrådmannens närvaro.
Lärpojkar antogos, gesäller utskrefvos, mästarbref utfärdades
inför öppen låda och under ämbetssigill. För att bli mästare
skulle man utföra »mästerstycket", t. ex. skräddare en röck och en
»fruntimmerskontouche", en guldsmed en „oval kaffekanna med foten
i ett stycke", o. s. v. Äfven gesällerna inom dessa skrån bildade
egna gillen, hade »gesällådor" och celebrerade intagandet af
hvarje ny medlem i broderskapet med högtidliga ceremonier.
„ Välkomman", af silfver eller tenn, prydd med ämbetskölden och
bärande samtliga gesällers namn ingraverade, gick från hand till
hand, alldeles som i den gamla goda tiden.
Mästarne af de yrken åter, som saknade skrån — och de
voro de talrikaste — måste för att legitimera sig såsom
handtverkare, låta inskrifva sig i skrån på andra orter, där sådana
funnos, såsom i S:t Petersburg, Reval, Narva o. s. v. A andra
sidan lydde åter under ämbetena i Viborg de yrkesidkare i
grannstäderna, som ej hade egna skrån, t. ex. guldsmederna i
Fredrikshamn 1775.
Men vare sig handtverkarne hörde till skrå eller ej, hade
de dock alla ett gemensamt sträfvande, värnandet af
skråintressena gentemot hvarje intrång af obehöriga. Denna kamp kröntes
dock med ringa framgång, enär ofvananförda förhållanden, som
Ämbetaskr&n.
Kampen mot
konknrreater
och bBnhaaar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
