Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA ÅSIKTER OM SÄTTET FÖR HANDTVERKETS HÖJANDE 639
och bar till staden, hade inom några år förvärfvat sig goda hns
och lefde bättre än mången fattig köpman *).
I anledning af den olika ståndpunkt, från hvilken
handtverkare själfva å ena sidan och myndigheterna å den andra
betraktade yrkesnäringens förfall, följde nu motsatta sträfvanden
till dess förbättrande. Handtverkare ansågo detta böra ske på
grund af skråordningen, så att ingen finge tillåtas utöfva något
yrke, hvilken ej i laga ordning tjänat som lärling och gesäll och
sedan vunnit mästerskap, samt att framför allt yrkena ej fingo
belamras med för många mästare, som vore hvarandra till
förfång. De ansågo ett skrå fulltaligt blott det bestod af tre
mästare, ja t. o. m. om någon af dessa tre ej alls uppehöll
sig i staden, utan vistades på landet eller borta i Fredrikshamn.
Magistraten åter, som påstod sig ensam hafva rätt att bestämma
antalet af behöfliga handtverkare, ville, då tillfälle yppade sig,
gärna antaga en god handtverkare, äfven om han ej i allo
fullgjort de fordringar skråordningen uppställde för hans
kompetens, och begagnade sig icke sällan af sin rättighet att
engagera s. k. frimästare.
Häraf följde många för situationen rätt betecknande
konflikter emellan vederbörande. 1752 t. ex. var skräddarskrået
färdigt att af tvenne sökande antaga den ena, men ej den andra
— emedan flera än fyra mästare omöjligen kunde subsistera i en
’) J. C. 332.
Skräildarämbetcts sigill 1769.
Olika bikter
om atttet att
hSja
yrkesnft-ringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
