Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS DRÄTSEL UNDER 8TÅTHÅLLARSKAPSTIDEN.
655
sådana de varit under dess välmaktstid på 1600-talet före
reduktionen. Reinecke, som i sin 1731 inlämnade s. k. deduktion
upptog en utgiftsstat af 3,221 rubel, anhöll om så godt som
samtliga de gamla intradernas restitution, hvarvid han dock i
stället för de förlorade hemmanen och jordräntorna föreslog ett
vederlag, bestående af en fjärdedel af sjötullsmedlen, under namn
af „portoriuma. Äfven kommissionen af år 1766 ’), hvars
projekterade utgiftsstat lydde på 4,466 rubel, ansåg återställandet
af de gamla inkomsterna nödigt2). Likaså guvernören
Engelhardt, som 1767 afgaf ett särskildt utlåtande i saken. Men
alla dessa förslag blefvo aldrig förverkligade.
I stället kom nu ståthållarskapsregimen med sin nya
stadsordning, hvilken med ett slag öfverändakastade hela stadens
gamla drätsel. De många nya institutionerna och verken kräfde
långt större summor, än hvad ens de gamla privilegierna haft
’) Denna kommission, som bestod af statsrådet G. G. Kallmann, ståthållaren
Mathias Gibertovskv och kamreraren Niklas Tavast, hade tillsatts redan 1757, men
blifvit uppskjuten tvenne gånger, först i anseende till Hallmann» på högöfverhetligt
uppdrag företagna resa till Preussen och sedan 1763 i följd af Ta västs arbete vid
revisionen i norra Karelen. Först 1766 slutförde den sitt arbete och afgaf då ett
digert betänkande rörande staden.
*) De inkomster som både Reinecke 1731 och kommissionen 1766 föreslogo
att restitueras voro: mätarepenningarne (enl. priv. ’/» 1630), bro- och
hamnpennin-gar (enl. förordnande af "/, 1650), last- eller remmarepenningar (enl. städjelse af
,ß/4 1635), barkstpenningar (enl. gammal häfd), vedhandelsvinsten (enl. priv. */, 1662),
vågpenningar (enl. stadslagen), ’/2 af bryggare- och slaktareaccisen (enl. priv. ’"/,
1638 och "/g 1646), [’/« af bakugnspenningarna (enl. resol. "/, 1642) endast af [-kommission],-] {+kom-
mission],+} vräkarepenningar (enl. häfd), källarefriheten (enl. priv. "/, 1653), tomtören
från staden (Vallen, som borde återställas) och förstäderna (enl. priv. "/, 1635,
1643 m. fi.), friskilling vid gårdsköp (enl. häfd); burskapspenningar (enl. stadslagen),
saköresmedel (kronodelen enl. priv. ’/, 1542), lilla kontributionen eller markpenningår
(enl. priv. 7/a 1542), donationshemmaneus restitution [eller i deras ställe ’/t af tullen
sås. „portorium", (Reinecke)], stämpelpenningar (enl. priv. "/l 1635 och taxan 1687),
tolagen (enl. priv. *’/, 1638) med förökning (= inkvarteringstolag enl förordn. 1688),
lotspenningar, flyttningspenningar, konfiskatiousmedcl m. m. Dessutom borde
staden, enl. kommissionens mening, nu som förr få uppbära: mulbetspenningar,
källarearrende, Myllysaariarrende, tcgelfabriksarrende, slaktarebodhyra, torpare- och
hemmansräntor m. m.
Inkomster, som skulle afskrifva», voro: våg- och hamnpenningar samt andra
inkomster från Lappstrand, ’/, af tullen (enl. priv. ’V, 1600), förlorad redan i svenska
tiden före 1680. Reinecke ville afstå1/., af bakugnspenningarna, mot att staden
befriades från deras erläggande, men begärde i stället landttullen. Såväl Reinecke som
kommissionen och Engelhardt ville att krögeriarrendet skulle upphäfvas och staden
i stället åter få åtnjuta ’/» af acclsen efter gamla ordningen.
Stadens drätsel.
under
ståthil-larskaps tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
