Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 84 RYSKA TIDEN.
att erbjuda. Det behöfdes framför allt säkra inkomster för att
det nya systemet alls skulle gå. Redan 1783 hade landttullen
helt och hållet blifvit upphäfven och staden i stället för sin vinst
af densammas arrenderande af kronan tillerkänts en ekvivalent
af 3,600 rubel årligen. Men hufvudinkomsten utgjordes dock
af den s. k. „krögeriförpaktningen", som numera helt och hållet
öfverlämnats åt staden. Kronan hade, såsom förut nämnts, redan
1782 fråntagit staden dess sedan 1736 innehafvande
krögeri-arrende och bortförpaktat denna näring för egen räkning,
hvarvid den dock årligen åt staden utbetalte en mot den förra
vinsten af krögeriarrendet svarande summa af 12,000 rubel, hvilken
utdelades i lotter bland borgerskapet, allt efter som hvar och
en varit berättigad i krögeriet. Men genom de kejs.
befallningarna af 3/5 1783 och 8/„ 1785 stadgades, att
krögeriförpakt-ningen, såsnart kontraktet för kronans dåvarande förpaktare med
år 1786 gått till ända, skulle öfverlämnas åt staden till
underhåll af dess magistrat och andra publika behof. Därmed var
stadskassan tillförsäkrad en verkligen betydande inkomst. Staden
bortarrenderade nu på fyra år i sänder sin förpaktningsrätt åt
hugade spekulanter. Den första förpaktaren Herman Dykänder
1787—1790 betalade 13,250 rubel för sin utskänkningsrätt i
Viborg och 340 för den i Trångsund och vid Kivisilta och
lofvade dessutom, om han kunde sälja mera än 9,000 åmar, af
vinstsumman gifva femte delen till uppbyggandet af en svensk
och tysk kyrka. Den andra förpaktaren Jakob Lundh, 1791 —
1804, betalade först 19,600 rubel till kassan och 500 rubel till
tyska kyrkan, men från 1795 31,000 rubel, förutom 1,000 rubel
till tyska kyrkans och lika mycket till ryska kyrkans uppbyggande.
I bredd med dessa summor voro de gamla enligt privilegierna
uppburna saköresmedlen, last- och bro- samt mätarepenningarna
numera vordna en ren bagatell. Dessutom inflöto till kassan
vid denna tid, såsom vi strax skola få tillfälle att närmare beröra,
medel också genom taxering, sedan borgerskapet, för att slippa de
besvärliga naturaprestationerna, gått in på att låta taxera sig
för erläggande af s. k. inkvarteringspenningar.
Men om det fanns inkomster, fanns det ännu mera utgifter.
Ensamt stadens årliga lönestat’), där nu äfven figurerade stads-
\) Lönerna utbetaltes tertialiter och utgjorde t. ex. för l:sta tertialet 1793:
Stadsrådet, till kansliutgifter ni. m. 83: 33 l/;,; stadsmagistraten till gagen och
kansli-utgifter 333: 33’/,; Stadtwaisengerieht till d:o d:o 50; muntliga rätten till d:o d:o
133: 33 ’/;„ xtadsöfverhufviidet I>ado lOU; sekreteraren Fabritins HJO; kassören Ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
