Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFRIGA KRONOUTLAGOR OCH ANDRA ÖN ERA. 665
10,000 à 11,000 rubel inkvarteringspenningar, 8,000 rubel
kapitalprocenter, 700 rubel poduschniegelder och 300 rubel
rekrytpenningar — få vi den icke obetydliga summan af 20,000 rubel.
Lägga vi så härtill kronans årliga tullinkomster, som under
periodens senare del i medeltal stego till 60,000 à 60,000 rubel
om året, komma vi till en total kronouppbörd af icke mindre än
70,000 à 80,000 rubel årligen. Under svenska tiden hade
staden — såsom vi erinra oss — erlagt till kronan högst 60,000 à
60,000 daler s:r m:t. Också antaget att denna summa, som
i afseende å myntvärdet motsvarade ungefär 20,000 rubel, i
förhållande till varornas värde representerade ett tredubbelt belopp,
komma vi likväl till det resultat, att staden under ryska tiden
med relativt mindre befolkning och svagare näringar dock var
hårdare beskattad fin under Sveriges stormaktstid.
Men borgerskapet hade ännu några allmänna skyldigheter,
hvilka på sätt och vis stodo på gränsen emellan kommunala och
allmänna onera och därför städse intagit en särskild plats i
stadens ekonomi, nämligen dagsverksskyldigheten, brandväsendets
underhåll och vakthållningen. Under svenska tiden hade dessa
prestanda — såsom vi erinra oss — utgjorts in natura. Men
nu började de alltmera att omsättas i penningafgifter och
direkte uppföras på stadens vanliga utgiftsbudget. Såsom
tangerande det allmännas intresse, stodo åtminstone brandväsendet och
vakthållningen under kommendanternas särskilda inseende.
Hvad dagsverksskyldigheten angår, inskränkte den sig
numera, sedan stadens murar och fästningsverk äfvensom långa bron
blifvit militärväsendets ensak, till underhållet af vägarna inom
stadens territorium äfvensom af Papula bro. Ej heller utgjordes
denna skyldighet mer in natura, utan borgerskapet erlade —
såsom nämnts — på grund af särskild taxering 303 rubel till
stadskassan, på hvars bekostnad de nödiga arbetena sedan
verkställdes.
Också brandväsendet och vakthållningen ställdes delvis på
ny fot. 1700-talets båda stora eldsvådor medförde nya
brandordningar1) för staden, den „Albrechtskau af 8/8 1738 och den
’) Ända till 1738 hade den svenska brandordningen af ’/» 1692, som
efterträdt en ännu äldre af år 1664, varit gällande i staden, hvarest också på tal om
magistratens ämbetsfördelning 1687 talas om en „nyligen" utfärdad brandordning.
-Den Albrechtska brandordningen hade sitt namn efter lifgardesmajoren Albrecht,
hvilken — såsom vi erinra oss — efter 1738 nrs brand sändes till staden för att :t
Andra allmänna
onera.
[-Dagsverksskyldigheten.-]
{+Dagsverksskyl-
digheten.+}
BrandvBsendet
och’
vakthållningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
