Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 688
RYSKA TIDEN.
lemmar af finska stads- och landsförsamlingen. Guldsmeden
Bin-borg yrkade bl. a., på grund af justitiekollegiete utslag af 4/9
1768, att till kyrkorådet framdeles skulle inkallas också tvenne
representanter för handtverksståndet, men vi känna ej huru
frågan omsider afgjordes.
Men utom de tre lutherska församlingarna fanns i Viborg
under 1700-talet en grekisk-ortodox församling, äfvensom mot
slutet af perioden också en katolsk sådan. Den förra daterade
sin tillvaro från eröfringens första tider och begagnade intill
1780-talet såsom sin kyrka den gamla domkyrkan under namn
af „roschestvenska katedralen", tills den nya „Kristi förklarings
domkyrkan" i början af 1790-talet blef färdig. Därjämte hade
— såsom förut blifvit nämndt — de ryska invånarne i S:t
Petersburgska förstaden därstädes uppfört en särskild kyrka af sten,
„sjivosnoi istotschnik" kallad. Prästerskapet vid den ryska
stadsförsamlingen bestod af en „protojerej", tvenne präster och tvenne
diaker J). Men utom dessa tvenue ryska stadskyrkor funnos
där särskilda andra sådana, de flesta afsedda för militärens
behof. Intill början af 1780-talet syntes åt S:t Petersburgska och
Pantsarlakssidan det ena tornet resa sig icke långt från det
andra. Ty utom ofvannämnda stenkyrka, som tronade högst
uppe på sin höjd, fanns där den „Petropavloska" hospitalskyrkan,
senare flyttad till Viborgska förstaden. I utkanten af S:t
Petersburgska förstaden funnos tvenne små regementskyrkor, en på
hvardera sidan om vägen, den ena, som var äldre2) till vänster
*) Det ryska prästerskapet åtnjöt, enligt innehållet af XV kap. K. B. pag.
156, af staden kvarter- och vedpenningar till ett belopp af 716 rub. om året Men
sedan år 1812 Lundhska huset vid Karjaportsgatan inköpts till rysk prästgård,
nedgick denna summa till 364 rubel. För öfrigt underhöllos de ryska prästerna af
kronan, med inalles 1,925 rub. om året. Då emellertid deras löner voro vida mindre
än de lutherska prästernas, yrkade Schtjerbatoff, att ur stadskassan dessutom skulle
betalas åt protojerejen 100 rubel årligen, enär ju också såväl det finska som tyska
prästerskapet erhöllo löner af stadsborna på grund af taxering. Pro to po pen vid
hospitalskyrkan och prästerna vid regementskyrkorna underhöllos naturligtvis af
ryska militärverket. — Det ryska prästerskapet stod under en i Viborg tillförordnad
andlig regerings närmaste uppsikt, „under öfverinseende af det för S:t Petereburgska
biskopsdömet i hufvudstaden varande andliga konsistorium och den synodalledamote
omedelbara styrelse, hvilken i nåder är tillförordnad metropolit för novgorodska, s:t
petersburgska, estländska och finländska grekiska församlingarna".
’) Måhända var det denna, som Hulphers afsåg, då han i sina
dagboksanteckningar för den **/, 1760 säger, att i förstaden fanns „vid vägen en liten
byggnad såsom ett skjul, därunder hängde åtskilliga bilder, som de förbigående ryssar
tillbedja".
De
grekisk-ortodoxa ffir-aamlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
