- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
690

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"C 690

RYSKA TIDEN.

År 1800 organiserades slutligen ock en katolsk församling
i staden, som af magistraten erhöll tillstånd att hålla sina
gudstjänster i rådhuset i tyska församlingens förra sal. Men
krigsguvernören furst Gortschakoff var ej nöjd med detta
arrangemang utan ålade magistraten att skaffa katolikerna ett bekvämt
hus för deras gudstjänst antingen i staden eller förstäderna.
1802 inköptes för kronans räkning af handlanden Peter Jænisch
hans gamla stenhus vid Katarina tvärgatan till katolsk kyrka.
Sålunda hade katolicismen, hvilken ända sedan Gustaf Vasas
tider varit bannlyst från staden, åter vunnit fotfäste i
densamma. 1804 säger akademikern Swergin: „här finnes äfven
ett katolskt kapell, vid hvilket äro två bröder af
dominikaner-orden". Den lilla församlingens medlemmar, 70 à 80 personer,
utgjordes för det mesta af litauer, som stodo i rysk krigstjänst.
Af egentliga stadsbor var traktören Motti, till börden italienare,
den enda, som räknade sig till denna församling, till hvilken ock
hörde några manufakturister vid de Lundhska bruken i Nykyrka x).

Med lika stora svårigheter som kyrkan kämpade skolan, om
också dess område var det enda, på hvilket omsider verkligen
genomgripande förändringar infördes, likväl så sent att de
egentligen mera inneburo en vinst för framtiden än för den tid vi nu
hafva att skildra.

Till en början var det verkligen illa bestäldt med
undervisningsväsendet i staden. De båda offentliga läroverken hade
försvunnit 1710. Endast den af staden själf underhållna tyska
skolan öfverlefde katastrofen. Gamle Ramp au höll ut i sitt
lärarekall ända till 1725, oaktadt han redan 1721 klagat, att hans
skola var i „slätt tillstånd" och att hans salarium icke på 12
år utfallit. Man måste för att betäcka hans fordran anställa
frivillig subskription hos alla dem, hvilka själfva och hvilkas
fruar och barn gått i skola hos honom.

Med öfverhetens tillåtelse och efter öfverläggning med
borgerskapet beslöt magistraten 1726 att något förbättra sin
stadsskola, så att den, ensam som den var, bättre skulle fylla sitt
ändamål. Där skulle nu främst läras latinska, tyska och ryska
språken. Dessutom upptog programmet, utom naturligtvis religion,
räkning och skrifning äfvensom bokföring. Läroverket ombildades

’) Det katolska prästerskapet, bestående af två präster och klockaren,
underhölls helt och hållet af ett i Vitebska guvernementet beläget dominikanerkloster,
som för ändamålet anslagit 200 rub. om året.

Den katolska
församlingen.

[-Uadervisaings-v-]

{+Uadervisaings-
v+} Såendet.

Stadsskolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free