Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLSEDER OCH SKOLVÄSENDETS ALLMÄNNA UTVECKLING. 699
hvarje nykomling eller „Fuchs", såsom han kallades. De läto
sig af honom tituleras „Sieu och tillrättavisade handgripligen
hvarje handling, som kunde innebära något som på den tidens
skolspråk kallades „tusch", d. v. s. förolämpning. Först sedan
novitien vunnit „riddarelaget" medels „ett fullskakadt mått af
slag med flata handen" och fått deltaga i det allmänna
brödra-kalaset, „Fuchskommerz", hvilket vanligen hölls på något afsides
ställe i någon af förstäderna, blef han en „Bursch" och likställd
med sina andra kamrater. Inom skolvärlden rådde för öfrigt en
liflig antagonism mot allt, som ej hörde till dess krets och som
betecknades med namnet „Phili8terthum". I synnerhet rådde en
ständig fejd emellan gymnasisterna å ena sidan och
handtverks-lärlingarna och garnisonsskolans elever å den andra.
Såsom totalresultat af vår granskning af det viborgska
skolväsendets utveckling under ryska tiden hafva vi funnit, att det
under större delen af perioden varit tämligen försummadt. Om
klagan redan under svenska tiden försports däröfver, att skolorna
i Viborg icke alltid arbetade med framgång, var det onekligen
ännu sämre beställdt under ryska tiden. Också synes intresset
för studier icke varit synnerligen stort vare sig hos hög eller
låg. 1752 och 1770 måste konsistoriet allvarligen tillhålla de
föräldrar, som hade sina barn i katedralskolan, att sända dem i tid
till skolan och icke taga dem bort därifrån förr än terminerna
afslutats, enär eljes stor oordning i föreläsningarna uppkommo
och skolbarnen genom en sådan försummelse mycket komme att
lida. Ån värre var det att få allmogens barn till folkskolan.
Då spö och fotstock visade sig vanmäktiga mot bondpojkarnas
håglöshet, såg sig konsistorium 1782 tvunget att genom
flska-lerna i staden och länsmännen på landet låta afhämta eleverna
och förhindra dem att „i otid därifrån bortlöpa". Men mot
slutet af perioden förändrades sakerna till det bättre. Viborg
framstod omsider åter såsom östra Finlands stora skolstad ej
blott genom sina många läroanstalter utan äfven därigenom, att
dess skolor både voro tidsenligt organiserade och motsvarade
dess olika folkklassers och nationaliteters behof. Denna
skolväsendets så att säga moderna utveckling var dock med afseende
å den period vi nu skildra så pass sentida, att dess frukter
egentligen kunde komma först en senare tid till godo.
Af Porthans ofvan anförda yttranden hafva vi funnit, att
de viborgska alumnerna, åtminstone på hans tid, ej ansågos
bringa akademin i Åbo någon synnerlig heder. Jämförelsevis få
127
Skolväsendets
allmänna
nt-’ veckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
