- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
715

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BALER. TEATER. MA8KERADER.

715

hvars galanta fru, född Mangoffski, mycket lät tala om sig i
staden ’). Men det var först något senare, tack vare den
praktälskande guvernören N. H. v. Engelhardt (1766—1778), som
Thalias konst blef husvarm i Viborg. Han intresserade sig
mycket för teatern och uppmuntrade särskildt tjänstemännen
vid ämbetsverken att gifva sällskapsspektakler. Då dessa
föreställningar vunno allmänhetens bifall, slutade man med att
sub-skribera medel för uppförandet af ett teaterhus, hvilket äfven
byggdes — sannolikt på Kron S:t Änne, där ett sådant
åtminstone redan på åttiotalet förefanns. Man gaf äfven större pjeser,
ehuru allt endast af amatörer, och inkomsten anslogs, med afdrag
af kostnaderna, åt de fattiga. Men när Engelhardt afträdde,
svalnade — heter det — sinnet för dramatik, och först i slutet
af perioden vaknade intresset för teatern ånyo, då staden
besöktes af särskilda på den tiden berömda skådespelartrupper,
såsom direktör Runthalers (1804—1806), Everts och Francks
(1806—1812) 2).

Engelhardts andre efterträdare Stupischin intresserade sig
synbarligen mindre för teater än för maskerader, hvilka genom
honom kommo på modet. Bland guvernörens kvarlåtenskap
nämnes en venetiansk maskeradmantel, fodrad med rosenröd „taffend"
äfvensom en florkappa. Om hans intresse för ifrågavarande nöjen
vittnar ock hans 1781 framställda förslag, att maskeraderna, som
härtills hållits i „komedihuset" på Kron S:t Änne, framdeles
skulle hållas i det då ledigstående „röda stadshuset". Sitt
förslag motiverade han därmed, att återfärden nattetid öfver den då
för tiden mycket smala Åbobron var besvärlig, ja till och med
förknippad med lifsfara för stadsborna. Men borgerskapet, som
ville reservera stadshuset för inkvarteringsbehof, motsatte sig detta,
och maskeraderna höllos fortsättningsvis i „komedihuset", som
därför ock benämndes „maskeradhuset". Vanligen föranstaltades
årligen fyra stora maskerader, af hvilka inkomsten, likasom clen
af teatern, anslogs åt de fattiga:!).

Frun, som lät kurtisera sig af officerarne och gjorde af med mycket
penningar, yrkade pä skilsmässa inför magistraten, hvilken likväl ej ansåg sig kunna
ltovilja densamma. Wiirtzelius med sitt sällskap bodde hos rostaiiratör Schmidt,
men frun hos Hertzens fru eller änka. Af öfriga personer, som hörde till
sällskapet uppträdde såsom vittnen: Daniel Hopp, Johannes Blech, Maria Gutin och
Nils Holm äfvensom „lindanserskan" Alastin.

*) Anteckningar rörande teatern i Finland, sid. 132 och följ.

*) l mars 1780 inlevererade Ludvig v. Gorvnis till allmänna försorgskollegirt
lUO rub. 50 kop. för dc fattiga, hvilken summa influtit „beij dcncn hiesig gewesenen

46

Maskerader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free