- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
720

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"C 720

RYSKA TIDEN.

festligheter, som i hufvudsak liknade sina föregångare, helst de
likväl i afseende å prakt och lyx ej kunde mäta sig med
1780-talets storartade högtidligheter.

Men — för att beakta äfven en annan sida af tidens lif —
man lefde icke blott för nöjet och lyxen. Äfven tidens
allvarligare sträfvanden vunno genklang på orten. Krist. Adr. Lädo
framstår i sin själfbiografi såsom en anhängare af den utaf
Spener först predikade och sedan genom Francke i Halle vidare
utvecklade pietismen, hvilken på sin tid utgjorde en fullkomligt
berättigad opposition mot tidens förstenande ortodoxi. En stor
del af dessa memoarer, där religionens subjektiva element såsom
fortsatt helgelse på hvar sida betonas, upptages af religiösa
utgjutelser, afspeglande den beständiga tröstlösa kampen emellan
det egna syndiga hjärtat och frälsarens nåd. Huru sträng den
gamle mannen var emot sig själf framgår ur sådana uttryck
som „jag döda hund", „ruttna träd" o. s. v., hvarpå ett stort
öfverflöd finnes1).

En annan idériktning, som också utgjorde en opposition
mot den kalla formalism och själftillräcklighet, som karaktäriserat
1600-talets lif, var frimurarväsendet, hvilket ytterst grundade
sig på den stigande aktningen för medmänniskan och behofvet
att nalkas sin nästa såsom broder. Vi hafva redan såsom en
representant för denna riktning nämnt konsuln Joh. Fredr.
Hackman, hvilken också eljes genom sin beläsenhet och bildning
gjort sig delaktig af det bästa denna märkliga tid haft att
erbjuda.

Ännu en tredje människovän bör ej förglömmas, nämligen
borgmästaren Andreas Jænisch, som rörd af den dåliga
behandling, för hvilken de lifegna i Östersjöprovinserna voro utsatta,
plägade inköpa sådana trälar för att efter någon tid skänka dem
friheten 2).

Med den tilltagande upplysningen försvann allt mer och
mer också den gamla tidens vantro och vidskepelse. Väl finnas

’) Christian Adrian Lädo tecknad af sig själf. En Viborgs bild från förra
seklet. Af Gabr. Lagns. Ö. F. 18&3. N:o 53.

*) Härom skrifver Abel Burja i sitt förut citerade arbete, sedan han skildrat
de lifegnas härda lott: Je eonnois un honnéte marchand de Wibourg en Finlande.
<|ui a souvent acheté des esclaves livoniens, pour leitr domier la liberté au bout de
(luclque trmps. 11 m<’rite detre iioiumé: c’est Mr André Jænisch.

Pietism,
frimureri, kRrlek till
il Satan.

Vidskepelsens
och rantrons
aftagande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free