Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIETI8M. FRIMURERI. VIDSKEPELSENS AFTAGANDE.
721
från medlet af seklet exempel på att äfven de mest bildade i
samhället då ännu icke fullt vuxit ur sin barndoms fördomar.
I kyrkans minnesbok finnes följande anteckning införd
egenhändigt af domprosten Alopæus: „när jag den 25/12 1761 i den
folkrika finska församlingen höll högmässopredikan kl. mot 2
e. m. och två tjocka hvita vaxljus efter vanligheten brunno
på predikstolen, släcktes först det ena af sig själft, som var
mig till höger mot altaret, hvilket af kyrkoväktaren strax igen
blef upptändt, men ungefär en half timme därefter, förr än
predikan var slut, utsläcktes ock det andra brinnande vaxljuset af
sig själft, som var mig till vänster. Jag häpnade öfver denna
ovanliga händelsen, såsom ock hela församlingen däraf blef
uppmärksam. Ett par dagar därefter inlupo de bedröfliga tidender att
den stora kejsarinnan Elisabet samma tid, till hela kejsardömets
märkeliga afsaknad, med döden aflidit och hennes dyra lifsljus
således slocknat". Men ju mera tiden led, blef den bildade
allmänheten synbarligen allt mindre berörd af slika järtecken,
som ännu blott iutresserade de obildade. Och där vidskepelsen
ännu på samhällets höjder stundom gjorde sig gällande,
framträdde den dock väl under modernare former såsom andeskåderi,
clair voyance o. s. v. Men tron på häxor och trollpaekor, som
ännu för hundrade år florerat i Viborg, var numera för alltid
förvisad till barnkammarens område. Därmed var en af de bojor,
som så länge fjättrat den mänskliga anden, bruten.
Om vi här draga oss till minnes hvad ofvan blifvit i
korthet nämndt om kulturförhållandena i staden under senare hälften’
af 1700-talet, om det utvecklade sällskapslifvet, balerna,
maskeraderna och andra offentliga lustbarheter, och tillika erinra
oss den föregående periodens kärfva enkelhet, kunna vi
förvisso inse, hvilken stor förändring i detta afseende timat under
århundradets lopp. Vi vilja blott tillägga, att också den tidens
viborgare själfva nogsamt voro medvetna om den revolution
upplysningstidehvarfvet medfört i afseende å deras lif och
seder. „Våra förfäder" — säger patrioten 1778 — „voro passabelt
folk. Deras sätt att tänka var så underbart, deras manér så
sällsamt och deras språk så rått. Våra begrepp äro så luttrade
(geläutert), våra seder så förfinade och våra uttryck så sirliga,
att iag, om det blott läte sig göra, skulle draga i tvifvelsmål,
om vi verkligen äro deras efterkommande. — — Huru mycket
äro icke tiderna förändrade sedan dess, då männens hela
förplägning (Bewirtung) bestod i tobak och kvinnorna underhölio
Resultatet al [-upplyeningstide-hvarfvets inflytande.-]
{+upplyeningstide-
hvarfvets in-
flytande.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
