Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 724 RYSKA TIDEN.
förftndrade den i staden gällande allernådigst konfirmerade lagen
om tjuf vars bestraffning, vände sig, då ukasen blifvit densamma
tillsänd icke „till kännedom" utan „till efterlefnad", till
justitie-kollegiet med anhållan om förhållningsorder, huruvida den skulle
följa ukasen eller den konfirmerade lagen. Justitiekollegiet, som
ej vågade afgöra frågan på egen hand, hänsköt den till
dirigerande senaten. Denna högsta domstol resolverade, att sedan
brottslingarna straffats enligt den i Viborg gällande lagen, skulle
på dem tillämpas ukasens bestämmelser. Det återstod då ej
annat än foga sig i det oundvikliga och följa såväl lag som ukas.
Ty magistraten visste så väl hvad dess frid tillhörde, om den ej
följde ukaser och befallningar. Därom hade den samrna år fått
en färsk påminnelse. Guvernören Radinger hade nämligen
emottagit ett af kejsar Paul egenhändigt undertecknadt reskript, hvari
kejsaren uttrycker sin missbelåtenhet med honom, för det han ej
tillhållit magistraten att ställa sig till efterrättelse
kommendantens föreskrift rörande beifrandet af en misshandel, för hvilken
en rysk soldat varit utsatt. Han befaller Rüdinger att uppläsa
detta reskript i magistraten under förständigande att, om den
ännu skulle låta slika underlåtenhetssynder komma sig till last,
så skulle den blifva straffad med „all lagens stränghet". Under
sådana förhållanden kunde — såsom sagdt — en mängd ryska bruk,
i synnerhet sådana som gällde bestraffningar af brott, insmyga sig
i rättsbruken, såsom „padogg", „knut" o. s. v., hvilka emellertid
den svenska lagen icke kände till. Ett sådant inträngande af
främmande rättsbruk och andra seder underlättades också
därigenom att i staden, äfven bland borgerskapet, redan fanns ett
stort antal ryssar, hvilka, om ock bildande en tämligen afskild
societet, likväl i förening med de styrandes sträfvande gjorde det
ryska inflytandet märkbart på lifvet i staden. I synnerhet vunno
nu många ryska ord och uttryck burskap i det viborgska
språkbruket, såsom „podräd" beting, „saraj" lider, nharschevna"
krog o. s. v. Ett tämligen allmänt vedertaget bruk blef äfven
att benämna personer, också inom de tyska och svenska
kretsarna, icke med deras släktnamn utan med till dopnamnen bifogade
patronymika med rysk ändelse, såsom Ivan Ivanowitsch, Anna
Feodorovna o. s. v.
Med få ord: trots alla försök att bibehålla det gamla
oförändradt, var mångt och mycket i Viborg annorlunda år 1812,
än hvad det bort vara, om man blott fått utveckla hvad man
haft år 1710. Man hade sökt ett värn i tyskheten,"som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
