Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGEN 1741—43 OCH 1788— 90. 729
Han yrkade därför på att de nio regementen, som då befunno
sig i staden, icke skulle aflägsnas därifrån, så länge kölden
varade *), emedan eljes garnisonen, som bestod af tre regementen,
vore för svag att försvara fästningen, hvilken under sådana
förhållanden lätteligen kunde tagas med storm. Men
Lewenhaupt kände sig icke stark nog för ett anfall och synes för
öfrigt icke haft lust att riskera en enda man för Viborgs
skull. Förgäfves begärde den ryktbare partigängaren Löving, som
väl kände trakten, 2,000 frivilliga, med hvilka han lofvade under
rådande yrväder om natten bestiga Viborgs murar „på träsksidan"
och utan minsta förlust leverera fästningen i generalens händer.
En af Lewenhaupts underbefälhafvare, den sedermera så
olycklige generalen Buddenbrock, hvars bror var kommendant i
Viborg, begagnade sitt inflytande hos öfvergeneralen för att ntill
svenska arméns stora missnöje" omintetgöra den käcka
partigän-garens planer. »Alla trodde dock, att Löving redeligen hållit
hvad han lofvade och att Viborg väl var värdt att våga något
därför. Detta orsakade första missnöjet i armén emot grefve
Lewenhaupt"2). Men denne, som inbillade sig att kejsarinnan
Elisabet, hvars tronbestigning underlättats genom hans hotfulla
framryckning, af tacksamhet för den hjälp hon fått vore villig
att utan vidare afstå från Viborg, drog sig redan den 6 dec.
tillbaka från S&kkijärvi, och den ringa fara, som hotat staden,
var därmed öfverstånden.
Något allvarsammare gestaltade sig faraij under treårskriget
1788—1790. Om sommaren 1790 gick den svenska krigsplanen
ut på en framryckning till sjös och lands mot Viborg och S:t
Petersburg. Gustaf III seglade själf under senare hälften af
maj med flottorna till Björkö, medan hans gunstling, »Nordens
Alkibiades", G. M. Armfelt med sin brigad skulle från Savolaks
rycka upp mot Villmanstrand och Viborg. Den 23 maj ankrade
konungen med flottan i Björkö sund, därifrån han, sedan de
landsatta trupperna drifvit ryssarne lindan till Koskis, i början
af juui drog sig in i Viborgska viken. Trenne farleder ledde
upp till staden: en öster om Uuraansaari, en genom själfva
Trångsund och en västlig förbi Koivusaari. De voro alla
befästa med batterier, och något ofvanom det ställe, där alla tre
’) Furuhjelmska .samlingen.
*) Tiburtius, Historia om finska kriget åren 1741 och 1742.
Vihorg under
1788—90 Irt krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
