- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
778

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*I
7s ÄTERFÖRENINGENS тш.
således inemot en fjärdedel. Dessutom hade på. de tomter, som
skulle bebyggas med stenhus, uppförts särskilda offentliga bygg
nader: kasernen vid Alexandersperspektivet, landtniäterihuset,
folkskolorna. Därjämte hade i förstaderna tillkommit 125 gårdar.
Lifligast var byggnadsverksamheten under 5-årsperioden 1861——
66, dål i medeltal uppfördes 20 trä.- och 5 stenhus per år.
_ Den 19/1‘3 1871 hade för staden fastställts en ny byggnads
ordning, enligt hvilken större delen af staden eller den såkallade
gamla stadsdelen ej skulle få. bebyggas annorlunda. än med sten
husl). Ifrån 1860 till 1875 ökades — att döma af mantals
längderna — de privata gårdarnas antal från 630 till 811. Från
1826—1860 byggdes inalles omkring 35 nya sten- och omkring
300 trähus, men i stället försvunno å. de 60 gårdarna i Terva
niemi väl ett hundratal äldre byggnader, så. att byggnadernas antal
under denna tid faktiskt ej torde ökats med mera än 230 à.
240. Under tiden från 1861 till 1875 tillkommo omkring 50
nya sten- och 186 trähus eller inalles 236 byggnader. Total
antalet byggnader i staden och förstaderna. som 1806 beräknades
till 1,600, torde vid periodens utgång hafva utgjort omkring 250
sten- och 2,300 trähus 9).
Ч Den “la 1848 hade invänarne erhållit tillåtelse att inom fästningen reparera
sina trähus. _ Hvad stenhnsen beträffar hade genom kungörelse l’/„ 1816 förordnats
att ät de personer, som uppföra stenhusbyggnader i flera våningar uti städer inom
Finland, skulle förunnas 50 års inkvarteringsfrihet. Sådan erhölls ock luider perio
dens förlopp i Viborg af mången. Men då senare i anledning af trävarornas sti
gande prisskilnaden i kostnaderna emellan sten- och trähus blifvit jämförelsevis obe
tydlig och stenhusens inkrarten’ngsfrihet vållade stort men för stadens öfriga gårdsqgare.
som dcltogo i kostnaderna för inkvarteringen, anhöll magistraten 1874 om upphäf
vande af sagda kungörelse hvad Viborgs stad beträffar. Men denna anhållan ledde
ej under perioden till något resultat.
’) Hvad byggnadsstatistiken beträffar hafva vi uppgjort den i hufvudsak med
ledningen af uppgifterna i magistratens ärliga berättelser, utom för åren 1837-40.
för hvilka sådana saknas, och vi i stället infört de under denna tid tillkomna bygg
nadernas antal, beräknadt efter ett medeltal af 10 är. _ Enligt 1870 års faktiska
folkräkning hade staden då 728 gårdar,233 sten- 2,245 trähus. Till dessa siffrorha vi.
för att bestämma byggnadernas antal för är 1875, äter tillagt antalet af de under
kvinkvenniet tillkomna nybyggnaderna enligt stadsberättelserna. -—— Här mä ock
nämnas att gatorna är 1869 erhöllo nya namn och försägos med gatskyltar. Också
gatorna i Viborgska förstadcn erhöllo nu namn (1869, 1870). Till grund för nam
nen lades 1861 och 1793 ars plankartor äfvensom i vissa delar äfven 1644 års plan
karta. Für gator, som ej å dessa funnos, bildades nya.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free