Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780 ÃTERFÖRENINGENS TID.
gamla gatorna legat framgâr däraf, att stenläggningshvarf anträf
fats pâ en meters djup under deras nuvarande nivä. Pâ vissa
ställen förefunnos tjoeka lager af spillning, som i äldre tider sy
nes användts säsom fyllning. Vid kloakgräfningen i början af
sjuttiotalet hittades djupt under jorden pâ olika ställen under
Kyrko-, Kejsar-, Vakttorns- och Nyportsgatorna silfver- och kop
parmynt, kulor m. m., under Biskopsgatan ì närheten af dom
kyrkan en kanon och ett järngaller o. s. v. Äfven fasta forn
lämningar af ansenliga dimensioner trädde fram i dagen. Fler
städes päträffades gamla källare, källarrännor äfvensom gângar
under jorden. Under Thesleffska huset vid norra Vallgatan pâ
träffades 1870 ett stort fyrkantigt hvalf med tak, dörr och fön
ster â trenne Väggar 1). Lik ha hittats under nuvarande salutorget
vid ändan af Torkelsgatan, och under gatan utanför Förenings
bryggeriet har pâ ungefär 2 meters djup anträffats liket af en
krigare i full rustning. Särdeles talrika ha fynden af skeletter
vаrit â de ställen, där fordom funnits begrafningsplatser, säsom
pâ Kirkkosaari 2), vid järnvägsbron â Philpeeuska tomten, rysk
begrafningsplats pâ 1700-talet, vid öfra ändan af Wilkes gränd,
likaledes begrafningsplats under sista svenska tiden - för att
ej tala om platserna utanför de gamla kloster- och domkyrkorna.
I närheten af den sistnämnda päträffades, vid grundgräfning för
ett stenhus â dâvarande Alfthanska tomten, en hel mängd lik
kistor, äfvensom vid gräfningar invid posthusgârden en massa
hufvudskallar, benknotor o. s. v.3).
Det var i sanning en märklig tid den tidens viborgare upp
lefde, en vändpunkt i stadens historia. Det gamla Viborg,hvars
hemlighetsfulla fornlämningar manade till vördnad för förfädrens
minne och väckte intresse för dess ärorika forntid, höll pâ att
försvinna. Ett nytt, stâtligt och modernt Viborg höll pâ att
1) Ilmarinen 1“/,, 1870.
1) Á Kirkkosaari har ocksá hittats en mängd mynt, ringar, smů koга af silf
шт och aiman metall, grafplätar m. m.
1) Dеsза fynd gjordes under de första âren af 1850-talet. - Det berättas atl;
ryssarne. dä de ombyggde den gamla domlnjrkan till magasin, utburit skeletterna
ur de under golfvet befintliga grafvarna och nedgräft dem pä ett ställc nära post
huset, hvarför man förmodade att bengropen härrörde frän denna tid. Hufvud
skallarna nedgräfdes nu ä den forna kyrkoplanen, „sä att om nâgon af desamma
varit Mikael Agricolas, sâ fick ätminstone denna del af hans jordiska kvarlefvor
hvila i en fordom invigd jord nära de murar, inom hvilka han för tre sckler sedan
jordfästаts.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
