- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
793

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADSÄLDSTE. DET TYSKA ELEMENTET. 793
det dock bland stadsäldste funnos representanter för så många.
olika nationaliteter, hvilkas åsikter och intressen icke alltid voro
desamma.
Inom befolkningen komme under periodens förlopp de olika
folkelementen att ånnu en gång intaga en förändrad ställning
till hvarandra. En följd af länets förening med det öfriga Fin
land var, att det tyska elementet, som dominerat under ryska
tiden, småningom i detta afseende allt mera trädde tillbaka för
det svensk-finska.
Det var måhända främst fruktan för att det tyska språket,
hvilket man under ett helt århundrade vant sig att betrakta såsom
en af det viborgska samhällets grundvalar, nu skulle skjutas åt
sidan, som hos en del stadsbor till en början verkade en viss
kallsinnighet för att icke säga motsträfvighet mot sjalfva före
ningsverket. För tyska språkets supremati talade i varma ord
den inflytelserika pedagogen Purgold 1), framhållande alla de för
delar staden skulle hafva af att bibehålla tyskan såsom bildnings
språk, ”detta språk, som beredt sig väg från Schweitz till Liff
land, från Szt Gotthard till Finska viken och som fyratio mil
joner talade“. Man var ock i Viborg med skål stolt Öfver sina
moderna tyska skolor och spårade — såsom vi skola finna _ en
fara för dessa läroanstalter uti deras underordnande under de
finska kyrkliga myndigheterna. Det gestaltade sig till ett slags
7,kulturkamp“, i hvilken stadens tyska element intog en afvår
jande hållning gentemot alla nyheter. Misstron mot den före
stående förändringen sökte sig ett uttryck i den lakoniska satsen:
,,also, der Bischoff kommt“, ett bevingadt uttryck, som bättre
ån allt annat karaktäriserade stämningen i de ledande viborgska
kretsarna. Tack vare denna konservatism] förblef tyskan, oaktadt
stadens officiella språk nu var svenskan, en lång tid bortåt fort
farande ej mindre familjernas an ock skolornas språk. Ännu på
1830-talet var tyska språkets ställning orubbad. Stadens enda
tidning utgafs intill 1832 på detta språk 2).
l) Ludvig Purgold, f. 1780, var öfverlärarc vid gymnasium i Viborg ifrån
dws grundläggning till år 1816, då han tog afsked och flyttade till Berlin, ’i’ 182|.
’) Vår framställning om nationalitetsförhållandcna i Viborg stöder sig huf
vudsakligast på en i en Viborgstidning år 1865 ingående artikelserie under titel
,,Viborgs fyra nationaliteter” måhända författad af tidningen ,,Viborgs“ förra redaktör
Johannes Алкаш.
Nationalite
terna.
Det tyska
elementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free