Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TYSKA ELEMENTET. 797
förhållanden naturligt, att dessa invandrare icke genast kunde
fullständigt assimileras med det samhälle, där de nedsatt sig, och
i visst afseende t. o. m. voro benagna attl upprätthålla sin egen
nationalitet. Den på 1850-talet inrättade Behmska skolans infly
tande och det vaknade religiösa lif, som vid samma tid gjorde sig
gällande i den tyska församlingen, voro också i sin mån egnade
att åter afsöndra medlemmarna af denna societet från den öfriga
bildade stadsbefolkningen. Ännu i slutet af perioden hördes
därför samma klagan, som så ofta hörts i Gustaf Vasas tid och
under 1600-talets inre fejder: ”Hafva de kommit hit för att, då.
det hår går dem val, lefva och förtjäna pengar i lederna af ett
folk, som välvilligt upptagit dem, så ar det deras oafvisliga skyl
dighet att hvar i sin mån söka närma sig detta folk —— eller,
med andra ord, de böra sträfva att blifva finnar. Ha de åter
kommit hit blott för att förtjäna pengar, lefva i skyddet af våra
humana lagar i stallet för tyskt ,,Junkerthum“ men dock för
blifva tyskar — då hade de hellre kunnat stanna kvar hemma.
i eget land“.
Men trots den isolering, i hvilken den tyska societeten till en
del lefde, tog dock den nationella utvecklingen småningom ut
sin rått. Tyskan inskränkte sig alltmer till den rent tyska
handelskåren, och ibland denna funnos många lika goda pa
trioter som trots någon annan. En af stadens mest bildade
tyska köpmän, hvars söner med mycken heder genomgått sta
dens offentliga laroverk, svarade en gång på frågan, hvad han
ansåg för den största vinning af sin flyttning från Szt Peters
burg till Viborg: „Ich bin nie so glücklich gewesen, aber ich
danke Gott1 dass wenigstens meine Kinder ein Vaterland haben“.
Många andra af hans landsman bevisade iord och handling samma
fosterländska sinnelag, och perioden slutade med att det tyska
elementet dock blifvit mer nationaliseradt —— (1. v. s. mera finskt,
än någonsin förut.
En följd af ofvan skildrade förhållanden var ock, att det
tyska elementet äfven numerärt var stadt i relativt aftagande.
1812 funnos, enligt uppgift, 362 tyskar, så att denna nationa
litet således utgjorde ungefär 12,51 procent af den dåvarande
befolkningen. Enligt 1870 års folkräkning var tyskarnes antal
595, d. v. s. endast 4,81 procent af befolkningen. Men den haf
dade fortfarande sitt anseende såsom stadens relativt mest bildade
element, ity att af hela den tyska befolkningen icke mindre än
65 procent hörde till den bildade ståndspersonsklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
