- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
812

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

812 ÃTERFÖRENINGENS тю.
ningen, strängt hålla på att ingen handlande skulle få hafva
mer än en öppen salubod. Detta var ett hårdt slag för mången,
särskildt bland de ryska köpmännen, som främst sysselsatte sig
med bodhandeln. Handelshuset Agei Schuschin hade icke mindre
än 7 krambodar och en källare; Michaila Budanoff höll 2 vin
källare, 3 krambodar och З slaktarbodar, Kudräzoff 2 krambodar
o. s. v. De kunde omöjligen placera hela. sitt lager i en bod,
än mindre sälja det på en gång. Flera suppliker inlämnades
till regeringen med böner om anstånd, men förgäfves och inom
ett år minskades bodarnas antal till ett tjugutal 1).
Till en början medförde ock de olika mått, som begagnades
iViborg, särskilda olägenheter vid den dagliga handeln. Så.
var t. ex. den i Viborg brukliga tunnan större än den finska,
och bönderna, som således i Viborg fingo betala mera för salt
tunnan, än i andra städer, foro hellre till dessa, utan att be
tänka att de i Viborg betalte mera blott därför, att de fingo en
större varumängd. Först sedan organisationen vid medlet af
1820-talet genomförts, blef också detta missförhållande undan
röjdt genom den finska tunnans införande. Sedan man emeller
tid kommit sig in i de nya förhållandena och lärt sig uppskatta
fördelarna af dem, tilltog hastigt åter salubodarnas antal -—
ett bevis för att den inre handeln höll jämna steg med utrikes
handeln. Efter att 1821 hafva varit blott 23, utgjorde deras
antal 1850 52, hvaraf 49 innehades af ryssar, förutom б à. 6
s. k. hökarbodar 2).
тютя kom. Sålunda hade Viborg med sin utskeppning af r75,000 tolfter
äfvensom med sin betydande bodhandel ändtligen efter ett två.
1866. hundraårigt afbrott, åtminstone relativt taget, återvunnit, ja. mer
än återvunnit sin alltsedan tjärhandelns gyllene dagar förlorade
kommersiella betydelse. Och likväl var detta blott en ringa
början till den utveckling den viborgska handeln ännu under
denna period skulle uppnå. Under tiden närmast efter orienta
liska kriget, som för en tid afbrutit all handel och rörelse, in
träffade tvenne händelser, som voro epokgörande för ortens be
tydelse såsom handelsstad och inom kort drefvo upp dess rö
relse till förut oanade dimensioner, nämligen öppnandet af Saima
kanal 1856 och tillkomsten af järnvägen 1870. Vi skola, förr
l) Magistratons politieprotokoll 1818.
Ö F. A. T. 1850 Nzo 180.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free