Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836 ÃTERFÖRENINGENS TID.
hlanufakturer
och handtverk.
skap, me11 för tiden 1871–75 hade detta medeltal redan stigit
till 123. I anledning häraf uppstod i Viborg under periodens
sista âr tanken pâ bildandet af ett s. k. utskänkningsbolag, som,
byggdt pâ människovänliga principer, skulle öfvertaga hela bränn
vinsförsäljniugen, men dâ denna plan icke ännu under denna
period hann realiseras, skola vi först längre fram âterkomma till
densamma.
För försäljning af utländska drycker hade konsul Heitman
redan pâ 1820-talet grundlagt en affär, som, efter att senare ha öfver
gätt i handlanden Fred. Mielcks ego, ännu eger beständ. Af restau
rationer, som under perioden voro pâ modet, mâ nämnas Mottis
under dess tidigare skede och senare Hoffmans „Hotel de Vi
borg“ 1) samt slutligen Societetshuset, hvars restauration äuda
frân 1846 omhänderhades af Frans Ehrenburg. Den sistnämnde
höll ock restaurationen iEsplanaden och â Huusniemi, medan Hoff
man ombesörjde den i Kron S:t Anne och Stadsträdgärden. Ocksâ
Wilds restauration - tidigare i vauxhallen i Viborgska förstaden,
men sedan frân slutet af 1860-talet i nuvarande handelsgillets
lokal vid Katarinagatan -« var pâ sin tid mycket gouterad,
hvarjámte tidigare funnits ett mindre utvärdshus â Sorvarinsaari. 2)
Men vi öfvergä till manufakturerna och handtverken. Dessa
hade, säsom vi erinra oss, aldrig förut spelat nägon mera betydande
rol i stadens historia. Ej heller under denna tid blef Viborg
nägon fabriksstad, men dess industri företedde likväl, i synnerhet,
efter orientaliska krigets tid, en glädjande utveckling.
Den `-"~’/9 1815 âlade senaten magistraten att i enëighet med
den i Finland râdande ordningen antingen inrätta en hallrätt i
staden eller ock själf besörja om det, som genom författningarna
är föreskrifvet om manufakturer och fabriker samt deras produk- ‚
tioners hallning och stämpling. I anledning häraf tillsattes i
Viborg en sâdan eller kanske rättare organiserade sig magistraten
till en hallrätt, under hvilken samtliga i staden och dess omnejd
belägna fabriker och ämbeten subordinerade.
’) Äfven fanns ett hotell »Àbon
‘) 1864 inrńttades äfven pâ Huusniemi ett utvärdshus, som under periodens
sista är erhöll särskild betydelse, sedan planeringsarbeten där blifvit vidtagna.
’-l Skildringen af stadens manufakturinrättningar stöder sig hufvudsakligast pâ
de ärligen af magistraten gifna berättelserna »om tillstândet i Viborgs stad afgifna
i det afseende guvernörsämbetets cirkulär af den 26 februari 1840 föreskrifver» äfven
som pä »förteckningarim öfver de hallrätten i Viborg underlydande fabriker».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
