- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
837

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FABRIKER. 837
För att inskränka oss till staden, började perioden med an
läggningen därstädes af tvenne för sin tid betydande industriella.
inrättningar, af hvilka dock ingendera blef beståndande under
någon längre tid.
Ett linnespinneri och väfveri, som 1813 anlades af löjtnanten
Joh. Fil. Jænisch, torde nämligen knappt kommit i gång, innan
det åter nedlades, eftersom det icke vidare omnämnes i hand
lingarna.
Ett sockerbruk, som likaledes 1813 anlagts af fabrikören
Lars Engman och handlanden Martin Sutthoff, stod sig knappt
längre. Fabriken, inrymd i ett stenhus vid klostergatan, nuva
rande Barckska gården, värderades 1816 till 15,000 rub. bko ass.
Den bar sig emellertid icke och gick redan 1818 under klubban,
hvarvid den inropades af största fordringsägaren Ladoska legatet,
som först synes i gården inrättat ett fattighus, men omsider bort
auktionerade densamma..
Efter dessa misslyckade försök att göra storindustrin hus
varrn i Viborg, förgick det en lång tid, innan man vågade sig
på, nya experiment i den vägen. Under ett kvart sekel voro de,
visserligen utom staden belägna, men dock i egentlig mening
viborgska manufakturinrättningarna, cikoriefabriken och tågspin
neriet på. Herttuala, de enda som kunde anses representera sta
dens industri.
Först vid medlet af 1840-talet och isynnerhet i början af
det följande årtiondet, återvaknade i Viborg det industriella lif
vet och denna gång på. ett sätt, som försäkrade detsamma om en
varaktig blomstring. Det är först från denna tid Viborg kan
anses hafva vunnit en viss betydelse äfven på det industriella
området.
Raden af fabriker börjades med Schoencks tvålfabrik, privi
legierad ml 184B, Klingenbergs och Tichanoffs tobaksfabriker,
privilegierade resp. 19/6 1845 och ”1"? 1847 samt Häggbergs
kakelfabrik, priv. lö/5 1848. Redan före kriget räknades i sta
den ett dussin större och mindre industrietablissement l), hvilka
efter detsamma ytterligare ökades med ett annat dussintal.
Fabriker.
Linnespinnori.
Suckerbruk.
1) 1854 funnos i staden följ. fabriker: Havis talg- och stearinljusfabrik, priv.
’/‚ 1839, Häggbergs kakelfabrik, priv. "/5 1848, М. Tichanoffs tobaks- och cigarr
fabrik, priv. l“[1 1847, С. F. Lindströms tobaks- och cigarrfabrik, priv. "’/,l 1851,
J. Dippells tobaks- och cigarrfabrik, priv. "I" 1852, F. Hieckisch möbelfabn’k, priv.
1°/, 1853, F. Fagermans vagusfabrik, priv. l’/„ 1851, J. H. Zieglers handskfabrik,
Diverse fabri
kor.
_q_

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free