- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
851

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

srsnnns nnlirsnn. sт
sakligast för att bereda stadens kreatur bete under sommaren.
Af egendomen uppläts en del pâ 10 ârs arrende ät särskilda
personer, hvarutom mindre pareeller upplätos till anläggande af
villor, pâ 50 ârs arrendetid. Hela beloppet af dessa arrenden
uppgick 1875 till en summa af 5,040 mark 21 penni.
Under de svârigheter, hvarmed staden i afseende â sitt
mulbete under tidernas lopp haft att kämpa, hade emellertid
dess jordbruk helt och hâllet lagts äsido. Nâgot sâdant idkade
stadsborna, icke ens de mindre borgarne, mera. Samma var
ook i hufvudsak fallet med boskapsskötseln, ehuru dock en del
stadsbor höllo sig med de nödväudigaste husdjur. Hela boskaps
stocken utgjorde vid periodens slut 395 hästar och föl, 109 kor,
34 fâr, 243 svin och 7 getter.
Vi komma nu till frâgan om stadens drätsel.
Vid stadens organisation intog frâgan om reglerandet af “шт” “ММ
dess inkomster och utgifter främsta rummet. Under svenska
tiden hade stadens drätsel förnämligast grundat sig pâ inkoms
terna af de donationer, som gifvits densamma sâväl i form af
indirekt beskattning pâ handeln och näringarna som ividlyftiga
jordpossessioner. Endast en jämförelsevis obetydlig roll i bud
geten spelade däförtiden den genom uttaxering hopbragta „mar
gälden“ eller „lilla kontribution“. Under ryska tiden hade de
fiesta af de i privilegierna förutsatta inkomsterna gâtt förlorade
eller kommit ur bruk, liksom ock alla jorddonationer frântagits
staden. Dâ äterföreningens timma slog, fanns af ett trettiotal
större och mindre inkomstposter endast en tredjedel kvar 1).
Allt det öfriga hade ersatts genom krögeriförpaktningen och
landttullsekvivalenten, hvilka nu utgjorde stadens viktigaste in
komstposter. Men dâ dessa inkomster ej höllo jämna steg med
utgifterna, hade smäningom de för olika ändamâl införda taxe
ringarna varit i stigande.
Boskapsstock.
‘) De gamla inkomster, som staden före 1820-ts.lets organisation faktiskt upp
bar, voro: buraafgiften, tomtören, sakören, last- eller haninpenningar, tunne- eller
mätarepenningar, vägpenningar. friskilling, boupptecknings- och skiftesprocenterna,
âfvensom hyra för källaren under rädhuset - allt tillsammans representerande en
summa af omkring 3,050 rub. b:ko ass. eller 1.070 rub. s. _ Här mä i förbigäende
framhällas att under senare delen af ryska tiden det mest brukliga myntet var rubel
b:ko ass., hvarför oek ända sedan stäthällarskapstiden stadens räkenskaper uppgjor
des i denna myntsort. Under tidernas lopp hade emellertid bankoassignationernas
värde пеdgёт: till ungefär en tredjedel af sifvermyntets värde. Pä 1820-talet började
räkenskaperna äter uppgöras i rubel silfver, mot hvilken säledes svarade omkring
3 rub. b:ko ass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free