Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
вы; ÃTERFÖRENINGENS тп).
dens reglering. Dessutom hade 1852, enligt stadsäldstes beslut
af 10/1„ af diverse tillfälliga inkomster bildats en s. k. reserv
fond, hvars medel ej skulle fâ tillgripas förr än summan stigit
till 30,000 rubel, hvarefter räntan däraf skulle användas till be
täckande af stadens direkta utskylder. heller behöfde bor
gerskapet för stadskassans räkning undergâ nägon taxering,
förrän 1858, ifrän hvilket âr, enligt borgerskapets beslut, utan
att nägot direkt behof förefanns, en summa af omkring 3,000
rubel under namn af „borgerskapets bidrag“ uttaxerades för att
därmed pâskynda de dâ vidtagna stora arbetsföretagen. Mot
slutet af perioden ökades kassans inkomster och utgifter snabbt.
1872 utgjorde de förra nägot öfver 217,000 mark, hvaraf tola
gen representerade 145,000 mk. Pâ kreditsidan stodo främst
aflöningsstaten 66,000 1) mk och pensioner 6,360 mk. Bygg
nader, broar och vägar kräfde en kostnad af 45,000 mk, all
männa inrättningarna 33,000 o. s. v. Till kronan levererades
under olika titlar 6,000 mk. Samtliga utgifterna utgjorde
207,000, hvadan sâledes blef en behâllning för âret af 10,360
mk. Reservfonden utgjordes af 145,000 mk och i kontanta
medel förefanns 88,000 mk, förutom 4,000 mk saltnederlags
medel och 45,260 mk olikviderade förskotter. Staden hade dâ tvenne
län, det ena â 100,000 mk och det andra upptaget i följd af
Àbo bros brand â 25,000 mk, men de voro redan delvis inbe
talda, sâ att skulderna faktiskt ej öfverstego 100,000 mk. Stads
kassans ställning var sâledes vid slutet af perioden högst för
’) Aflöningsstaten hade särskilda gänger under perioden blifvit förändrad
hvarvid i allmänhet lönerna ökats. Sà hade nya eller delvis förnyade шт fast
ställts 1845, 1854 delvis, äfvensom 1864.
Enligt den sistnämnda, som fnstställdes ‘°/„ 1864 att gälla frän 1 januari
1865, hade justitieborgmästaren 5,200 mk, politicborgmästaren lön 5,200, arvode för
ordförandebefatmingarna i brandkommissionen och inkvarteringskommittén 800,
summa 6,000 mk, 3 justitierädmän à 2,400, 2 politierädmän à 2,000, kämnärspreses
lön 2,400, arvode 1,380, summa 3,780, magistratssckreteraren 2,000, notarien 1,200,
protokollsbiträde 1,200, stadskassören 2,400. siadsfiskalen 1,600, stadsfogden 1,600,
translatorn 1,136, stadsarkitekten 1.600, aktuarien 360, 2 kanslister à 1.000, stads
läkaren 2,400, stadskirurgen 200. 4 barnmorskor à 400, 3 kvartersuppsyningsniân
à 800, af hvilka den i staden hyresmedel 200, rädhusvaktmästaren 400, 4 stadstjä
nare à 400 mk. Summa 50,076 mk. Ehuru denna aflöningsstat faktiskt var gäl
lande ända till periodens slut, hade dock genom särskilda beslut en del löntagare
bekommit dels personella tillskott och anslag, dels löneförhöjningar, sâ att staten
redan 1873 var öfverskriden med inemot 9,000 mk. Ocksä föreslogs redan sistnämnda
âr en ny lönestat, men det drog in pä nästa period, innan en sädan kom till ständ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
