Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRANDKASSAN . 859
sâledes uttaxeras. Denna summa fördelades nu, enligt den ord
ning, som vedertagits, till hälften pâ de oprivilegierade gârdarna,
hvilka voro 579 att af dem utgâ efter deras hyresvärde, och
till den andra hälften pâ borgarena, hvilkas antal var 260, att
erlâggas efter dem pâfördt skattöretal. Pâ hvarje gärd belöpte
sig i medeltal 42 mk 78 p. och pâ hvarje borgare 93 mk 78 p.
Staden var en af de utaf iukvartering mest betungade orter 1
landet, ja mähända den i sâdant afseende mest besvärade.
Likasom inkvarteringsbördan, sâ hade ock braudvârden och
vakthâllningen alltid ansetts säsom ett âliggande. hvilket angick
icke blott borgerskapet, utan alla stadens gârdsegare i gemen.
En följd häraf var, att kostnaderna för dessa skyldigheters full
görande särskildt uttaxerats, ehuru de under den senare ryska tiden,
dâ sâ godt som alla stadsboar betraktades säsom borgare, utbe-
talades direkt ur stadskassan. Efter stadens organisation synes
en tid bortät samma praxis blifvit följd, oaktadt de borgerliga
förhâllandena förändrats. Detta gaf emellertid icke-borgarena
anledning till att motsätta sig taxeringarna, i det de menade, att
saken endast angick borgerskapet. De tyckte sig hafva sâ myc
ket större skäl härtill, som ju skorstensfäjaren blifvit uppförd pâ
ordinarie afiöningsstaten och sâledes vore att betrakta som en
kommunal tjänsteman. Gentemot detta uppfattningssätt inlade
dock magistraten och en del af borgerskapet en skarp gensaga,
och senaten, som slutligen afgjorde tvistefrâgan, resolverade
17/1O 1838, att samtliga gârdsegare vore skyldiga att efter behö
rig uttaxering deltaga ej allenast i underhâllet af brandredskap
och brandhästar, utan äfven i erläggandet af skorstensfäjare
aflôningen, hvilken, ehuru ingäende i staten, ej borde ensamt
betalas af borgerskapet.
Sâlunda uppkom en särskild brandkassa. I den infiöto,
förutom de af invânarne ârligen uttaxerade bidragen, äfven rän
torna frän f. d. navigationsskolefonden 1) 00h saköresmedlen,
tidigare ocksâ en del af brännvinsförpaktningssumman. `Uttaxe
ringarna varierade under periodens sista tider vanligen emellan
20,000 och 40,000 mk om âret. 1875 kostade brandväsendets
underhâll inalles 31,083 mk, af hvilken summa nägot öfver
20,000 mk uttaxerades.
Under periodens förra hälft gällde ännu 1798 ârs brand
ordning, enligt hvilken staden och de tvâ förstäderna bildade
’) 1 början af 1870-talet utgörande omkring 140 mk.
Brandknssan.
Brandkommle
sionen, _brand
inßstaren .och
brandkâren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
