- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
868

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

868 ÄTERFÖRENINGENS тш.
Nödåren
1&6- 11568.
Ilelsovården.
впаянным.
1829, äfvensom den med densamma förbundna uppfostringsanstalten
å Nygård, så torde man med skal våga påståendet att få städer
i landet då för tiden voro utrustade med ett så. stort antal val
organiserade inrättningar för den allmänna nödens lindrande,
som Viborg. Också torde i få städer af enskilda så mycket
uppoffrats för valgörenheten som här l).
Sardeles minnesvärd var såväl kommunens, som enskilda
föreningars och personers verksamhet under nödåren 1866-68,
då staden formligen öfversvammades af hungrande tiggare från
andra delar af landet. Kommunen anordnade allmänna arbeten,
föreningarna inrättade soppkokningsanstalter, hvilka voro bland
de mest verksamma medel till nödens lindrande. Det tillsattes
en fattigunderstödskommitté, såsom hvars ordförande C. G. Clou
berg inlade stora förtjänsterI Herman Lorentz åvagabragte genom
en uppmaning i „Times“ en penningeinsamling i England, för
hvilken ett antal af vårt lands anseddaste man genom en adress
uttryckte sin tacksamhet. Hiekischska gården i St. Petersburgska
förstaden förvandlades till en centralhård för undsåttningsarbetet.
Där öppnades ett provisionellt arbetshus. som tidtals gaf underhåll
åt icke mindre än 1,400 à. 1,600 personer om dagen; där inrätta
des ett provisionellt sjukhus och feberlasarett, men då utrymmet
här ej råckte till1 måste nya sjukhus öppnas och en del patienter
placeras här och där i gårdarna. Under vintern var stadens pack
hus upplåtet till arbetshus för nödlidande. Korteligen _ staden och
stadsboarne gjorde allt hvad möjligt var för att bispringa de tusen
den af hjälpbehöfvande, som i nödens stund dar sökt sin tillflykt.
Också sjuk- och hälsovården gjorde under perioden stora
framsteg. Redan i början af densamma uppfördes å stadens löne
stat en stadslåkare, hvars tjänst till en början, åtminstone från
1824, bestriddes af förre kretslakaren J. H. Wolter. Den l/B 1834
blef lasaretts- och slottsläkaren Nils Reinh. Holstius tillika utsedd
till stadslåkare, hvilken tjänst han skötte så godt som ånda till
sin död 1867. Efter hans afgång föreslogs tillsattandet af tvenne
stadslåkare, men förslaget stötte på. motstånd, och doktor Fr.
’) Bland personer, som på grund af sina för välgörande ändamål afsedda
donationer gjort sig förtjänta att ihågkommas, må äfven nämnas fröken Sofie Alf
than, f. 1823,1- 1857, hvilken, dotter till tituliirrådet Abr. Fredr. Alfthan, testamenterade
2.000 mk, hvilka medel 1873 anslogos till inrättandet af en tillflykœort för ålder
stigna personer af hvartdera könet (på Autio-Korpela gärdl, äfvensom borgaren, bad
stuguvärden Laurentii hechten-ff (1’ 1864), som till de fattiga i Viborg testamente
rade sin i Viborgska förstaden belägna gård nro 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free