Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA FOLKSKOLAN. WILKESKA SKOLAN. 887
de intresserade handelsbiträdena hade många vänner, såsom Tavast
och Ignatius bland de förra, Pynninen, Wilke, Mallenius och
Keldan bland de senare. Man förenade sig om att afskaffa de
häfdvunna nyårsvisiterna och i stället lämna frivilliga bidrag för
den tillämnade laroanstalten. Tidningen ”Sanansaattajasfl redak
tion öppnade en subskription för ändamålet, och den för folk
bildningens sak så. varmt nitälskande gårdsegaren Joh. Pynninen
— om hvilken strax mera _ inlämnade i ämnet vederbörlig
ansökan till magistraten. Den 1_ 1849 samtyckte magistratens
och stadens äldste att ur stadskassan skulle för ändamålet gifvas
ett anslag af 100 rubel årligen, hvilket följande år ökades med
ytterligare 100 rubel, hvarjämte handlande borgerskapet 1866 till
grundfond för anstalten förärade 6,000 rub. s.1) Sålunda kom
1849 till stånd den första finska folkskolan, hvilken fick sin
lokal i Pynninens gård. Företagets lyckliga utgång manade till
efterföljd och, förr än ett decennium förlupit, hade redan genom
initiativ och på bekostnad af en enskild man, hörande till samma
vakna samhällsklass som Pynninen — kontorísten Anton Keldan
– en folkskola öppnats också. i Trångsund 1857 2).
Den andra skolan för folket, hvilken i staden på denna tid
inrättades, var den s. k. Wilkeska. skolan. Adam Wilke 3), bond
son från Lappvesi, som i sin ungdom för medellöshet varit tvun
gen att afbryta sina studier i kretsskolan, besjälades under hela
’) Handlande borgerskapet nnslogr denna summa till en understödsfond för
skolan, "/д 1850, på H. K. Мм födelsrdag, i anledning af freden.
’) Anton Keldan, son till grosshandlaren Abraham Keldan, f. i Viborg,r 1934,
1- därstädes 1899. Kom i sina unga är på kontor och gjorde sig därjämte bemärkt
såsom litteratör. Var jämte Pynnincn. Wilke och Mnllenius en af de främste be
fordrame af den tidens finskhetssträh’anden och folkbildningens sak. Hans i Trång
sund anlagda folkskola erhöll efter ett par är bidrag till sitt underhåll af nägra af
stadens handelshus. Han utöfvade en flitig litterär verksamhet och var senare re
daktör för tidningen Ilmarinen. I’å initiativ af Viborgs tidningsmiin restes en minnes
vård på hans graf i Sorvali. — Äfven hans farbroder Andreas Keldan, f. 1796,
Т 1881, som var posttjänsternan, hade deltagit i arbetet för finska språkets höjande
och bl. a. varit med om litteratursällskaiwts Istiftande.
’) Adam Wilke, f. i Lappvesi 1798, ’l- i Viborg 1847. ogift. Afbröt sin .skol
gång 1815 och var sedan omkring 30 år i Hackmanskn firmans tjänst. Han var en
af de 14 stiftame af Viborgs finska Iitteratursällskflp, skrefstundom bidrag lill Siman
saattaja, i hvilken ett par dikter af honom finnas införda. Han begröfs å Ногти
begrafningsplats, hvarest senare ett prydligt grafmonument restes af hans vänner.
»MÃ mitt namn glömumsfl, yttrade han i testamentet, »ty ej iir den något som sär,
ej heller den som vattnar, utan Han som gifver viixtenn
\\’ilkeska
skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
