Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900 Ä’rERFöRENINGENs тш.
som i fjorton år varit i afsaknad af en dylik inrättning. Sin
ansökan om tillstånd härtill motiverade han bl. a. därmed, att
tryckeriet nu vore så. mycket nödvändigare för länestyrelsen, som
dess expeditioner efter länets förening med det öfriga Finland
ntgingo på. fyra språk. Ett andra tryckeri, hvilket J. Juteini redan
1845 erhållit tillstånd att inrätta, men icke uppställt, fick staden
år 1850 sålunda, att boktryckaren С. V. Holmström flyttade dit
sitt tryckeri från Sordavala. Följande år, 1851, anhöll Johannes
Alfthan att få anlägga ytterligare ett tredje tryckeri, hvilket lik
väl icke bifölls. Några år senare, 1855, förnyade han emellertid
såsom egare af tidningen ”Viborg” sin ansökan, emedan ”de här
befintliga tvenne tryckerierna äro allt för otillräckligt försedda
för att kunna uppfylla de billigaste fordringar på. ett större
snyggt och läsligt tryck“ 1). Vi kanna emellertid icke hvilket
svar han denna gång erhöll på. sin ansökan, som nu också. för
ordats af guvernören, hvilken intygade sanningen däraf, att suppli
kanten ej på. de gamla tryckerierna D.,knnde få. tryckningen af sin
tidning med erforderlig skyndsamhet fullgjord“. Men säkert är
att Alfthan kort därpå. inköpte det Holmströmska boktryckeriet,
hvilket han egde under tiden 1856-1859. Sistnämnda år sålde
han det emellertid åt magister N. A. Zilliacus, som efter att
1861 hafva inköpt också, det Cedervallerska tryckeriet, under
periodens senaste skede var ensam boktryckeriegare i staden, tills
omsider under dess sista år, 1875, ett bolag uppställda ett nytt,
det s. k. Östra Finlands tryckeri, hvarom mera framdeles 2).
Äfven ett stentryckeri erhöll staden under denna period.
Redan 1847 umgicks Cedervaller med planer på. uppsättande af
ett sådant 3). I staden vistades då. tvenne berömda målare,
Rademacher och Kaschenreuter, som hade för afsikt att under
sommaren resa omkring i Finland för att samla motiv för sina
målningar. Det var måhända afsedt, att dessa målningar skulle
reproduceras på. den nya officinen. Emellertid blefvo Cedervallers
planer icke realiserade, och det var först genom magister Zilliacus’
åtgärd, som det första stentryckeriet i Viborg öppnade 1871.
Hade därjämte varit »akademie dansmästarex. B. D. "lm 1814. — Boktryckeriet
egdes efter Cedervallers död 1837 först af änkan Johanna Ccdervallcr jämte sönerna
och sedan från 1850 till 1861 af sonen Anders Fredrik Ccdervaller.
‘) BD. "’/„ю 1855.
2) Typografiskt minnesblad (1892).
a) Kanava 1847, n:o 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
